Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Warnhein.
Warschau.
233
reparerades. Bemälte grefve lät då äfven ål sig
och sin slägt bär nppföra ett prydligt grafchor,
hvilket exempel sedermera följdes af grefvinnan
Elis. Oxenstjerna, som till kyrkan äfven skänkt
dyrbara skrudar och silfverkärl. Socknen
innehåller 24 § hemman, med 696 inbyggare på en areal
af 3,032 tunnl., hvaraf 125 äro sjöar och kärr.
Warnliein, fordom ett kloster i Walla härad,
■ära under berget och i skogen Billingen,
grundlades af konung Sverker d. ä. år 1150, och
fullbordades sedao af hanä son, konung Carl. De
härvarande munkarne tillhörde Cistercienser-orden,
och lefde efter de reglor, som blifvit instiftade
af S:t Bernhard af Clairvaux, efter hvilken
klostret ock lått sitt namn, Bernhardshem eller
VVarn-hem. De förste munkar af denna orden
inför-skrefvos af konung Sverker från Frankrike, och
fingo af honom boställen dels i Alvastra, dels i
Warnhem eller, innan detta blef bebvggdt, i dess
grannskap. Genom gåfvor eller testamenten af
gårdar, qvarnar och andra lägenheter, blef klostret
snart ganska rikt, och många konungar, furstar
och herrar hafva der blifvit begrafne och till en
del fått dyrbara minnesvårdar^ Bland dessa
märkas: konung Inge, död 1064; konung Knut
Eriksson, död 1192; konung Erik Knutsson, död 1216;
konung Erik Eriksson, hin Läspe, död 1250;
Birger Jarl med sina gemåler, Ingeborg och
Mechtild, död 1266; riksrådet Björn Nilsson Färla,
död 1312, o. s. v. Under kriget mellan konung
Albrecht och drottning Margaretha, blef klostret
afbrändt år 1394, men snart åter upprättadt. Till
följe af Westerås recess, blef äfven detta kloster
indraget och förstördt, hvarvid konung Gustaf I
dock förfor med den skonsambet, att han lät
abboten i klostret få behålla klosterinkomslerna, med
undantag af laxfisket i Wermland, på ,vilkor, att
bao deraf årligen skulle gifva konungen 100 mark
örtug och 72 pund smör. Ar 1544 lemnades
klostret i herr Erik Abrahamssons disposition, med
vilkor, att bao skulle både skatta till konungen
och försörja de ännu öfrige munkarne.
Klosterbusen och klosterkyrkan lemnades emellertid utan
vård, och förföllo efter band, till dess de
slutligen år 1566, under kriget mellan konung Erik XIV
och kunung Fredrik II af Danmark, blefvo af
Danskarne alldeles utplundrade och förstörda.
Huruledes klosterkyrkan någon tid derefter blifvit
åter-uppbyggd och inredd till sockenkyrka, se
Warnhem.» socken.
IVarniiiark, Peter Olofsson, som uppgifves
hafva varit kongl, hofpredikant samt pastor vid
enkedrottningens lifregemente, och hvars död.tid
utsättes till d. 1 Mars 1709 (Hammarsköld säger
bonom dock vara död emellan ären 1747 och
1752), har utgifvit ett antal både poetiska och
prosaiska arbeten. Om dessa fäller Hammarsköld
följande stränga omdöme: "Den fromma afsigten
må visserligen ursäkta utgifvandet af ett dåligt
verk, dä man menar att dermed något godt
uträtta; men den kan alldeles icke ändra dess
beskaffenhet eller hindra det ifrån att vara och
förblifva dåligt, och sä måste hvarje läsares dom ul-
falla öfver Warnmarks sånger och prosaiska
andaktsböcker." Hans på trycket utgifna skrifter
äro: Ett kort lat om de utvalda själars glädje och
de Jör dömdas plågor; Hjertats altare; Ögontårar,
eller en bol färdig syndares änger och ruelse öfver
synden; Elt rättsinnigt Guds barns sångtimmar att
bruka dagligen; De kristnas andeliga köpenskap-, Ett
Guds barns bedjetimmar; Kommunionssuckar till
Gud vid den heliga Nattvarden; Den Svenske
Ulysses, eller en nyttig resebok; Vägvisare öfver Sveriges
rike, Parnassi grönskande blomstervall, planterad af
Guds ords tjenare för enkedrottningens lifregemente;
En kristen menniskas rättesnöre-, Andeligt hjerteoffer
t krigstider. Dessutom bar ban efterlemnat flera
otryckta, dels poetiska, dels prosaiska arbeten.
Wrnrnuui, annex till Rångedala, är beläget 1 }
mil N.O. från Borås. Socknen består mest af
dalar och berg. Gårdar äro: Ågården och stora
Wesl-göthagården, samt Skabo, militärboställe. En Ijär
belägen omkring 20 alnar hög kulle kallas ännu
Orm*-, Öns- eller Odenshög, och skall fordom hafva
varit attestupa. I en annan backe i närbeten,
kallad Fogelsbög, skall konung Fogel blifvit
begrafven, dä ban blef ihjälslagen af konung Russe.
En i grannskapet befintlig stenkrets med
centralstenar tyckes antyda att bär fordom varit
domaresäte. Socknen innehåller 15-J hemman, med
496 inbyggare pà en areal af 3,019 tunnland,
hvaraf 620 äro sjöar och kärr.
Warnuiu, annex till Christinebamn, är beläget
vid Wenern, i Ölme bärad, och omgifver nämnda
stad. I denna socken var Bro hertigsäte (se detta
ord), anlagdt af hertig Carl är 1570, och
hertig-husels källrar qvarstå ännu. Ofvanpå dem är ett
stenhus uppbyggt ät socknens fattiga, för hvilkas
värd och underhåll kommissions-landtmätaren O.
Nilsson gjort en donation. För den fond, stor
22,222 R:dr 10 sk. b:ko, som ban donerat, bar
äfven en folkskola blifvit inrättad, och till dess
tjenst ett eget bus inköpt. Socknen har
gemensam kyrka med Christinebamn. Jernbruken
Niclas-dam, Spjutbäck och Wassgårda (se dessa ord) äro
alla här belägna. Socknen innehåller 38^ mantal,
med 2,734 inbyggare på en areal af 38,440 tunn!.,
hvaraf 1,860 äro sjöar och kärr.
Warnäs, ett jernbruk i Grythytte socken af
Örebro län, bar 2 bärdar och 1,200 skepp:d privil.
årligt smide af eget tackjern, hvarföre
hammar-skatt erlägges med 12 skepp:d. Skeppar på
Stockholm. Äges af grefve E. A. Lantinghausen och
medintressenter. Smidesstämpelu är K.
Warschau, Poblens stolta hufvudstad, blef ett
vitlne till den tappre Svenske konungen Carl X
Gustafs ära och en af hans mest lysande bedrifter.
Sommaren år 1655 hade Poblens konung, Johan
Kasimir, samlat en styrka af nära 12,000 man,
för att dermed slänga vägen till Warschau; men
vid Svenskarnes antågande vågade den lilla hären
icke göra motstånd, utan vek undan åt sidan.
Johan Kasimir sjelf skyndade till Warschau. Der
blef ett sorgligt uppträde. I en stor sal pà
slottet samlades konnngen, drottningen och flera
hundrade bland de förnämste i staden, för alt
öfver-Del. IV. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
