Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
238
Wasa-Orden,
Warne.
bort, så snart jag finner det förskämdt. Ni är
icke son af konung Uladislaus, utan visserligen
af Johan Kasimir, åtminstone är ni ett lika stort
nöt som han. Farväl!" Wasanau emottog tåligt
dessa skarpa tillrättavisningar, och orsäktado sig.
Christina åter å sin sida blidkades slutligen, och
bibehöll i sin tjenst den så djupt förnedrade
man-den. Vid återkomsten till Rom sägas nya
uppträden hafva förefallit, hvarvid Christina en gång
så förhetsat sig, att hon med en rörkäpp slagit
Wasanau i hufvudet, och Azolini måste ställa
saken till rätta. Christina blidkades, och behöll
Wasanau qvar. I så obehagliga förhållanden
sam-manlefde flera år de sista ättlingarna af det både
i Sverige och Poblen utdöende Wasahuset. Uti
gitt testamente anslog Christina åt grefve
Wasanau ett àrsunderhåll af 500 ecns. Detta lärer
dock antingen icke hafva utfallit eller också varit
otillräckligt, ty Wasanau befann sig efter
drottningens död i stor förlägenKet, till och med i
verklig fattigdom, så mycket tyngre, som ban då
redan var sina sex och sextio år gammal. Af
barmhertighet och gammal bekantskap, förhjelpte
kardinalen Albani bonom till en syssla vid påfliga
hofvet. Den ålderstigne mannen tillbragte sedan
sina sista är under trägna och fromma böner samt
gudaktighetsöfningar ända till öfverdrift.
Ändtligen afled ban 1698, vid sjnttiofem års ålder, och
testamenterade af tacksamhet sin lilla
qvarlåten-skap åt kardinalen Albani.
Wasa>Orden inrättadas vid konung Gustaf III:s
kröning i Maj månad 1772, till belöning för dem,
som utmärkt sig uti åkerbruk, bergverk, konster
och handel. Flera utkast till dithörande
ordens-dekorationer, ritade af konungens egen band,
funnos bland hans femtio är efter hans död öppnade
skrifter. I sammanhang med Wasa-ordens
inrättning, var det äfven fråga om stiftandet af en egen
orden för andliga personer, men hvilket aldrig kom
till utförande. För närvarande räknar Wasa-orden
9 inländske och 1 utländsk kommendörer med stora
korset, 17 inländske och 25 utländske
kommendörer, samt 317 inländske och 169 utländske
riddare eller andlige ledamöter."
Wasa|iilen. Nedanför Drottningholms slott, nära
landstigningsstället för ångbåtarne, finnes den af
folket sä kallade "Wasapilen," om hvilken den
sägen är gängse, att en gren vanligen affallit, kort
förrän någon medlem af Wasahuset aflidit. —
Samma sägen finnes äfven om en, på den
närliggande egendomen Malmvik varande, lind, som der
blifvit planterad under konung Gustaf II Adolfs
tid. Detta träd lärer från början hafva varit så
litet, att det från Holland kunde hitföras i en
bleckdosa om 1 ^ alns längd och några tums
tjocklek. Linden lärer fordom hafva varit så stor, att
derunder kunnat rymmas ej blott 200 man, såsom
Elisabeth Brenner yttrar i sina rim om samma
träd är 1703, ntan till och med 500 man,
hvilket skall vara pröfvadt, enligt anteckning i
Palmskölds bandskrifter.
Waae. Denna Sveriges mest lysande ätt i senare
tider är dock icke bland våra äldsta kända ätter,
ej heller i början särdeles märkvärdig. Det är
till och med mycket tvifvel underkastadt,
barn-vida de personer, hvilka uppgifvits i äldsta tider
hafva tillhört denna slägt, verkligen varit
medlemmar deraf, såsom en Ingemund, hvilken
säges hafva lefvat på samma tid som konung
Mag-nus Ladulås, samt allmännast antages för ättens
stamfader, hans son, Mils Ingemundason, och
dennes son, lirister Milsson, samt sonson, Cnrl
Kristersson. Den sednares son, Hettil
Carlsson, hvars närmare öden dock icke äro kända,
är den förste, som med säkerhet räknas till
Wasa-ätten. Det af denna ätt begagnade vapen
ansågs länge betyda en balmkärfve eller
sädeskärve; men någon likhet dermed förefinnes dock icke
uti de äldre afbildningar, som förekomma på gamla
sköldemärken. De Danske genealogisterne synas
uppgifva en sannolikare förklaring, då de förmena,
att vapnet skulle föreställa en risknippa, sådan
som man fordom betjenade sig af att fylla
grafvar med, då man löpte till storms. De kalla
derföre slägten beständigt för Stormvasar. Ingen af
denna ätt bar i sjelfva verket någonsin kallat sig
för Wase, och det kan tillika vara ganska ovisst,
om namnet bör bärledas från vapnet eller från
stamgodset Wasa i Skeptuna socken och
Seminghundra härad i Upland, då i sednare fallet
Wasa-namnet har alldeles ingen gemenskap med
sköldemärket. ,
Wase, Mils lljellsson, en son till Kettil
Carlsson , som skref sig till Björnö, samt förde uli sitt
vapen en svBrt halmvase i gult fält, var konong
Magnus Erikssons fogde och embetsmän på
Stockholms slott åren 1354 och 1355, samt kallas
åren 1371 och 1376 för konung Albrekts "ärlige
rådgifvare i Sverige." Ban synes hafva dött
innan orotigherna emot konung Albrekt begynte, ty
hans namn förekommer ingenslädes bland de dä
bandiande personerne. Såsom hans broder
uppgifves bos mänga författare deo Erik Kjellsson,
hvilken kämpade för drottning Margaretha uli slaget
vid Falköping, och sedan var ganska ryktbar; men
noggrannare forskningar hafva uppdagat, att denne
varit en medlem af ätten Puke.
Wrase« Christer Nilsson, till Björnö, var
riddare och riksråd redan år 1396, samt utnämndes
1435, då ban således var till bög ålder kommen,
utaf konung Erik af Pommern till Sveriges drols.
Efter Kalmare dagtingan 1436 erhöll han
Nyköpings slott och län i förläning, och synes
alltsedan hafva ifrigt gynnat det Danska partiet emot
Carl Knutsson i Sverige, hvars oförsonlige fiende
ban fortfor att vara ända till sin död. Så väl
riksdrotsen» ålder, som bans nära skyldskap med
riksföreståndaren Carl Knutsson, bibehöll dock
någon tid en hycklad vänskap dem emellan. Carl
Knntsson visade bonom vid alla tillfallen mycken
yttre högaktning, kallande bonom för sin fader,
hvaremot denne mot honom nyttjade benämniogen
son; men efter Pukes afrättning steg den gamle
drotsens afundsjuka öfver riksföreståndarens makt
och anseende till den grad, att ban genom
allehanda stämplingar sökte störta bonom. Bland an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
