Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wamla.
Way.
245
deraf kostbara dryckeskärl åt konungen. Ifrån den
tiden förföljde sorgen konung Nidad, som aldrig
kunde hngsvalas öfver förlusten af sina söner. En
dag gick ban till smedjan, för att spörja
Wau-lunder, om ban kke visste något om barnens öde.
Då bade konstnären gjort sig ett par stora
vingar, och stod jost på en klippa, färdig att med
deras tillhjelp flyga bort. När ban såg konungen
komma, sade ban till honom: Först alla eder skall
du mig göra, vid skeppets bord, vid sköldens
rand, vid hästens bogar och vid svärdets egg, att
intet qval orsaka WauluDders maka, fast känd hon
dig blefve, och min son, om ban än vore inom
dina salar. När Nidad svurit bonom denna ed,
qvad Waulunder: "Gack du till smedjan, som du
mig byggde; der ser du bälgen med blod bestänkt;
jag deri dina söners hufvud afskar och under
läsk-bon deras ben jag lade," Sedan omtalade ban ock,
bura Botbild blifvit hans maka och snart skulle
föda honom ett barn. Dessa båda anbefallde ban
i konungens vård, hvarefter ban höjde sig på sina
vingar och for bort. Då ångrade konung Nidad
det väld, ban emot konstnären föröfvat, och sade:
Jag vaknar och jag somnar glädjelös alltid. Sist
minnes jag mina söner.
Waxala, ett kontrakt inom erkestiftet, innehåller
8 socknar inom 6 pastorater, hvilka äro: Waxala,
Danmark, Gamla Upsala, Funbo, Lagga och
Ös-tuna samt Rasbo och Kihl. Af dessa pastorater
äro 3 konsistoriell, men de 3 öfriga, nemligen
Waxala, Danmark och Gamla Upsala, af
prebende-natur. Folkmängden i kontraktet uppgår till 8,300
personer.
Waiala, ett bärad öster och sydost om
Fyris-åns nedra lopp, innefattar 3:ne socknar, nemligen
Waxala, Danmark och Gamla Upsala jemte en
ringa del af Ebrentuna socken. Häradet utgöres
nästan uteslutande af öppna skoglösa slätter, med
spridda kullar eller skogsbackar, samt innehåller
189 J hemman med 2,918 inbyggare på’en areal
af 29,854 tunnl., hvaraf 60 äro sjöar och kärr.
lVaiata, en socken strax vesterut ifrån Upsala,
är prebende af 2 kl. för en tbeol. professor i
Upsala. Socknen är mestadels en skoglös slätt, med
jordmån af hård lera; åkerbruket är snart sagt
enda näringen. Gårdar i socknen äro: Jälla, 1
mtl. frälse-säteri; Torckarby, 3 mtl. frälse;
Wituls-berg eller Witutsäng, 1 £ mtl. frälse-säteri samt
Gnesta, 3\ mtl. rusthåll. Socknen innehåller 58 J|
förrn, hemman, hvaraf 42t3j- skatte, 6-f£- krono,
10 fV frälse. Folkmängden är 944 personer på
en areal af 7,105 tnnnl., hvaraf 10 äro sjöar och
kärr.
Wnxliolm, en sjöstad inom Stockholms län och
Wermdö skeppslag, är belägen på Waxön, 3 mil
sjöväg och 4 mil landväg från Stockholm.
Sta-den innehåller 147 tomter, på eo temligen
vidlyftig rymd, och har äfven betydliga jordägor,
särdeles skog och betesmark. Är 1 549 började först
det härvarande inloppet till, Stockholm att
befästas, och 9 år derefter inköptes norra och södra
Waxö, som förnt tillhört Rydbobolms gods, till
kronan, och en köping blef der grundad, särdeles
i ändamål alt (orrptta bevakning och lolsning. Ar
1635 blef staden ett eget pastorat, och bar sedan
år 1714 baft egen domare, under namn af
justi-tiarie, samt egen rådhusrätt, som äfven afgör de
mål, som förefalla vid Oxdjupets och Pålsunds
fästningsverk. Stadens grund, tomter och ägor,
äro ännu såsom af gammalt i allmänhet kronan
tillhörigt. Med undantag af kyrkan och gariila
tullhuset, äro alla busen af träd. Dess näringar
äro som fordom fiske, sjöfart, handel, handtverk,
åkerbruk samt marketenteri för sjöfarande. Fisket
idkas mesl af strömming eller en art deraf, som
kallas vassbuk; men synes mer och mer aftaga.
Deremot är sjöfarten i tillväxt, och staden räknar
.iu 19 jagter om tillsammans 354 läster. De
flesta äro öppna skutor, som föra ved och kol eller
ock bränvin, foder m. m. från de kringliggande
gårdarna till Stockholm. Några fartyg begagnas
äfven att föra frakter. I utbyte hemtas från
Stockholm kramvaror, äfvensom en mängd
lifsförnöden-beter. Någon bro öfver de sund, som omgifva
staden, finnas bär icke. 4 bandiande äro boende i
staden, men ännu flera hafva kontingent. 28
handtverkare ro här bosatta. Kyrkan är af sten,
ombyggd 1803, 50 alnar lång, 25 bred, och med
en vacker altartafla. Staden bar en folkskola med
en lärare, postkontor, tullkammare, apotbek,
rådbus m. m. Fästningen är anlagd på klippan
invid. staden och beherrskar såväl sundet emot
Rindön, som äfven det mera nordligt belägna
Kodjupet och öfriga närliggande vatten. I stället för
det gamla fästningstornet, som fått några remnor,
uppföres nu närmare sjön en högre och vida större
byggnad, bestående dels af gråsten, dels, i det
inre, af tegel, och vänd mot Kodjupet, der
förnämsta segelleden gär fram. På flera närliggande
holmar finnas äfven äldre befästningar, och på
Rindön ett blockbus af träd. I flera af de
närliggande sunden, dit fästningen icke kan nå, äro
ock försänkningar gjorda, för att der stänga
sjöfarten, serdeles för krigsfartyg. Det pågående
fästningsarbetet bestrides dels af private arbetare,
dels af en arbetskommendering från något
landt-regemente, dels af den s. k. kronoarbetskorpsen;
hvars båda sista kompanier, tillsammans 384 man
jemte befäl och bevakning, bär äro förlagda.
Ingeniörer leda arbetet. På Rindön är en telegraf
anbragt, hvarföre några medlemmar af
telegraf-korpsen här äfven uppehålla sig. Stadens
folkmängd beräknades senast till 937 personer,
kronoarbetskorpsen oberäknad. Jemte
garnisons-församlingen, som äfven innefattar kronans områden på
Rindön, vid Fredriksborg och Pålsundet, utgör
staden elt konsist, pastorat af 3:e klassen.
Wray, Johan, föddes på Gottland 1792. Han var
i sin ungdom militär och deltog såsom löjtnant vid
artilleriet nti 1813 och 1814 årens fälttåg; men
ledd af en innerlig böjelse för målning, öfvergaf
bao krigsståndet och sysselsatte sig snart ifrigt
med miniaturmålning, hvilken ban sedan utvecklade
under en skicklig lärares bandledning i Brüssel.
Efter hemkomsten till fäderneslandet, blef ban kongl,
hofmålare, professor samt ledamot af fria kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
