Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wendel»
Henern.
255
R:3r. Hemmanen äro 8£, med 330 personers
befolkning inom en areal af 1,458 tunnl.
Wendel, Christoffer Adolf, föddes i
Mark-Brandenburg 1659, och ingick 1668 i krigstjenst
såsom underofficer vid ett biskopen i Munster
tillhörigt regemente. Blef sedan 1671 fänrik uti
karfurstens af Köln armé, och deltog i sådan
egenskap uti belägringarne af städerna Zwnll,
Deven-ter och Gröningen, och flera träffningar,
hvarunder ban ådagalade stora prof af tapperbet. År
1673 gick ban i kurfurstens af Bäjern tjenst
såsom löjtnant, och var med nti belägringen af
Surland. Derefter blef ban 167ö löjtnant i Dansk
tjenst, och togs tillfånga af Svenskarne i slaget
vid Halmstad, då ban straxt derefter gick i
Svenske konungens tjenst. Uti träffningen vid
Bonne-berga och slaget vid Landskrona följande året,
▼isade ban en sådan tapperhet, alt ban genast
befordrades till regementskvartermästare vid
Södermanlands regemente, och i denna egenskap
adlades ban 1690. Utnämndes 1699 till kapten, och
gjorde sedermera tågen i Poblen och Ukrän,
hvarunder ban bivistade belägringen af Thorn,
slaget vid Posen och en mängd andra träffningar,
ända till slaget vid Pultava 1709, der ban
stupade; städse känd såsom en af de modigaste och
käckaste krigare på sin tid.
Wendel, en socken i Örbybus härad, är belägen
3J mil N. om Upsala, och tillbör 1 kl. reg.
Gränsar i nordvest till Tierp. Östra och södra
delarne af socknen genombrytas af Wendelsjön
och Wendel-ån. Genom midten af socknen går
en sandås från norr till söder, och den vestra
trakten omvexlar med slätter, kärr, skog och
bergmark. Åkerbruk är hufvudnäringen; men
något skogsbruk idkas äfven, för jernverken i
närmaste orter; 56^ mtl.; socknen lyder under gr.
De Geer till Löfsta. Socknen bar egen sparbank.
Vid kyrkan är tingsställe för Wendels tingslag.
Större gårdar äro: Alby, I mtl. frälse, £ skatte;
Norrby, med Gärdsmyra och Åkerby; Örbyhus, 3|
mtl. frälse säteri (se Örbyhus); Derghy, 3 mtl.
frälse, ^ skatte; samt Kaltshnge, 6 mtl. krono
säteri. De 3:ne sistnämnda godsen tillhöra alla
gr. De Geer. Socknen innehåller 115^ förmedl.
mtl., hvaraf 34 J äro skatte, 11 | krono och 69 |
frälse. Folkmängden är 2,553 på en areal af
31,868 tunnl., hvaraf 1,100 äro sjöar och kärr.
Adr. Upsala.
Wenden. Så kallades under medeltiden den norra,
till Östersjöns kust gränsande delen af Tyskland,
med hvilken Svenskarne alltid stodo uti en ganska
nära beröring. Uti äldsta tider beboddes dessa
trakter af Götbiska folkslag; men omkring sjette
och sjunde århundradena undanträngdes Götberne
derstädes af inbrytande Slaviska folkstammar,
hvilka med ett gemensamt namn kallades Wender,
samt länge voro kända såsom vilde och råe
hedningar. De Danske konungarne förde långvariga
krig med dem, och sedan Danske konungen Knut
IV, vid början af 1200:talet underkufvat större
delen af dem, började ban nti sin konungatitel
intaga äfven benämningen "De Wenders konung,"
hvilket brnk bans efterträdare alljemt bibehållit.
Uti ett fördrag med Skåningarne, af år 1340,
kallar sig konung Magnus Eriksson i Sverige
äfven för de Wenders konung, hvilken titel ban
likväl hvarken förr eller sedan begaguat.
Förmodligen skedde detta i anseende till hans
förhållande till en del af hanseförbundet, som ofta
äfven benämndes de Wendiska städernas förbuad.
Konung Erik XIII af Pommern och de öfrige
Danske unions-regenlerne i Sverige, förde titeln af
Wenden9 konung; men Gustaf I Wasa var den
förste Svenske konung, som upptog densamma. I
början kallade ban sig blott Sveriges och Göthes
konung; men när Danske konungarne äfven
begynte tillägga sig titeln af Göthes konung, med
hänseende till deras besittning af Jutland och
Gottland, upptog ban deremot titeln af Wendes
konung, hvilken sedermera alla bans efterträdare
bibehållit.
Wendea Artilleri-Regemente består af 51
officerare, 33 underofficerare, 14 civile
tjenstemän och 750 man, hvaribland 724
effektiv-nummer. Dertill komma 25 man spel, samt 27
handtverkare. Hästarnes antal utgör 235, och
kanonernas 32. 600 man af detta regemente äro
för-lagde i Christianstad och 150 i Landskrona.
Regementet tillhör l:sta militär-distriklet, och dess
mötesplats är Näsby fält. Aflöning*- och
nnder-hålls-staten uppgår, efter år 1845 gjord
beräkning, hvari äfven boställen, persedlar,
möleskost-nader m. m. upptagits, till ett sammanräknadt
belopp af 183,874 R:dr banko. Truppen är
värf-vad, och underhålles således direkte af
statskassan.
Wenern, den största insjö i Sverige, ligger 147
fot högt öfver hafvet, innehåller i arealvidd 47,93
qvadratmil, och håller 300 fot på sitt största
djup. Denna sjö bar dock den egenheten, att ban
förändrar sin böjd ända till 10 fot, hvilket för
de kringboende medför stor olägenhet. Dock
hinner ban ej till denna skiljaktighet pä ett år, utan
till följe af snömassornas smältning å Norska
fjellen, gör från år till annat behållningar af vatten,
som sedan icke hinner afrinna genom Götha elf.
Dock har han aldrig gjort större behållning på
ett år än 4,31 fot; men när detta inträffar flera
år å rad, uppnår han en ovanlig höjd, och gör
då stor skada på de lägre stränderna. — Genom
ett näs, som utskjuter på nordvestra sidan, från
Wermland, samt den derutanför liggände Lurö
skargård delas Wenern likasom i 2:ne hälfter,
hvaraf dock den nordöstra, eller Egentliga Wenern,
är större, och den sydvestra, eller Dalbo-sjön, är
mindre. Wenerns största vikar och fjärdar beta:
Åsfjärden, Katt fjärden, Kits[iärden, Kinneviken och
Dettern, hvilken sistnämnda egentligen är en egen
insjö (se Dettern). Öfver 30 strömmar utfalla i
Wenern; den störste ibland dem är Ktar-el/ven;
de öfrige af mera betydenhet äro: Långströmmen
(från Dalsland), By-elfven, Fryks-el/ven och
Lel-elfven (från Wermland), samt Tidan och Lidan.
De största öar i Wenern äro: Kållandsön, Torson
och Hammarön. Stränderna äro mycket omskif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
