Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
260 Wermland» regemente.
Werner.
om hvars besittning så väl Sveakonungarna som
Norriges regenter beständigt tvistade, pà grand
af den härkomst från Wermländska rikets
grundläggare, som å båda sidor kunde åberopas.
Up-sala-konuogen Ingjald lllràdas son, Olof Tratalja,
så kallad emedan ban först begynte upphugga de
ofantliga Wermländska skogarne, efterlemnade, då
ban slutligen af folket offrades åt gudarne, tvenne
söner, Halfdan Hvitben, hvilken genom gifte med
en Norsk småkonungs dotter, erhöll ett litet rike
derstädes, och blef en stamfader för Norriges
sednare envåldsl^onuogar, samt Ihgjald, hvilken såsom
konung styrde öfver Wermland. Dennes son eller
sonson var sannolikt den Erik, som uli gamla
handlingar benämnes Upsala Erik, och kallas
Harald Hildetands underkooung. Han anses med
mycket skäl för farfader till Erik Edmundsson
Väderhatt. Efter sistnämnde logjalds tid omtalas icke
vidare några särskilde konungar öfver Wermland.
Wermlands regemente är af rothållsnatar,
äger 39 officerare, 35 underofficerare, 9 civile
tjenstemän samt 908 man, hvaraf 790 äro
effektiv-nummer. Antalet af spel utgör 51,
handtverkare 2 och hästar 7. Regementet tillbör 5:te
militärdistriktet, är förlagdt i Carlstads län, och
har sia mötesplats på Trossoäsfältet. Dess
aQö-nings- och underbållsstat utgör, allt
sammanräknadt, 69,415 R:dr b.ko.
Wermskog, annex till Stafnäs, är beläget i
Gillbergs bärad af Carlstads län, 4 J- mil V.N.V. från
Carlstad. Marken är mestadels genombruten af
stora höjder och bergssträckor, mellan hvilka
hemmanen ligga på bördiga och fruktbara slätter.
Rådande jordmånen är lermylla, och skog finnes
till husbehof. Kyrkan ligger vid sjön Wemeln,
och skall vara den först byggda i Wermland.
Sedan Digerdöden rasat i landet, skola de
qvarlefvande från flera bärader en lång tid hafva till
gudstjenst sammankommit i Wermskogs kyrka.
Den nuvarande stenkyrkan byggdes år 1762, och
inreddes åter efter en eldsvåda år 1801. De
betydligaste gårdarne äro: Strand, Prastbol och
Wäckelson. Socknen innehåller 19^ mtl., med 1,760
inbyggare på en areal af 23,328 tonni., hvaraf
6,330 äro sjöar och kärr.
Wernamo, med Woxtorp och Tånnö, är en
socken, belägen i Östbo bärad af Jönköpings län och
tillbör 1 kl. reg. Socknen är 2 £ mil lång och
1mil bred. Jordmånen är i allmänhet svag,
bestående af grusjord, saodmylla och mjelljord
samt på några hemman af djup svartmylla och
lerblandad svartmylla. Laga å rinner igenom
socknen. Så kallad grå råg, samt blandsäd och
potates odlas bär mest. Jordbruket är i märkligt
tilltagaode. Kolning och körslor äro binäringar.
I socknen är en köping med postkontor, apotbek,
torg med torgdag, hvarje belgfri lördag,
tingsställe för Östbo samt lagmanslingsställe för
Jönköpings läns andel af 10 härads lagsagor. Här
äro ock öppna handelsbodar, 2:ne garfverier, ett
färgeri, ett s. k. stadsbus med rom för resande
o. s. v. Här hålles ock den betydligaste
landt-marknaden inom Småland eller den s. k. korsmäs-
san (som infaller i medlet af September; en
annan marknad hålles här i medlet af Juni).
Distrikts-läkaren för Östbo och Westbo bärader bar
ock bär sin station. I socknen ligga Hörle,
Carlfors och Lindstadfors jernbruk (se dessa ord),
ffin-sekind, frälse säteri (se detta ord), Mosle
f.una-gården, Hagogården och Söregården, tillsammans
mtl. säteri rostbäll, med tollqvarn, bördig
åker och äng, betydlig bokskog och godt fiske
samt en på ägorna befintlig hälsobrunn; Sörsjö, 1
mtl. säteri vid en sjö; Moste Uddebo, i mtl.
kronoskatte, med lemningar efter en tingsplats och
en forntida förskansning; IVesthorja mil.;
Ö»f-horia och Norrhorja, 1 mtl. frälse. Socknens kyrka
bar flera gånger varit bränd af Danskarne; mes
den nu befintliga är byggd 1776, 55 alnar läng
och 21 bred. Den är belägen 7^ mil från Wexiö
och 7 { mil (rån Jönköping. Flera
ålderdomslem-ningar, såsom griftrör med stenkistor,
bautastenar m. m. förekomma på flera ställen i socknen.
På landsvägen mellan Hörle och Wernamo är ock
ett ställe, som kallas Rödaled, och skall hafva fått
delta namn deraf, att Danskarne, genom ett af
Svenska bären anlagdt försåt, bär lidit ett totalt
nederlag. Enligt Tuneld, tros detta hafva skett
1567, under det Svenska bären var lägrad vid
Wernamo. Under kriget med Danmark år 1612
bade konung Gustaf 11 Adolf bär äfven sitt
hög-qvarter. Ar 1644, under då pågående krig,
samlade fältmarskalken Gustaf Horn i Wernamo 14,000
man, och drog med dem in i Skåne mot de
Danske. Socknen äger 56 £ hemman med 2,441
inbyggare på en areal af 41,241 tnnnl., hvaraf
4,030 äro sjöar och kärr.
Werner, Lars fsabrlel, son af
möosterskrif-varen A. Werner, föddes d. 10 Aug. 1770. Efter
förut erhållen undervisning, dels hemma, dels i
Strengnäs, började han 1788, under den utmärkte
Hagströmers inseende, studera kirurgien i
Stockholm, samt gjorde tjenst vid
Serafimer-ordeos-lasarettet och allmänna barnbördshuset. Ar 1790
antogs ban till lasaretts-kirurg i Finland, hvarest
ban sedan tjenstgjorde vid fältlasaretterna på
Sveaborg, Tölö och Åbo, till dess ban 1792
anställdes såsom uoderläkare vid konungens Svea lifgarde.
De följande åren åtföljde ban först i sistnämnda
egenskap och sedan i egenskap af uppbördsläkare,
sjöexpeditionerna med kongl, örlogsflottan. Blef
1797 kirurgie magister, samt förordnades samma
år till biträdande läkare vid allmänna
barnbördshuset och vid Norrmalms bälsobruon, hvarefter
ban följande året antogs till fattigläkare i
Stockholm. Ar 1799 inrättade ban i Stockholm tf
mineralvatten-fabrik, och upplät sedermera sin
stora, vackra trädgård, den ännu berömda s. k.
Wernerska trädgården, jemte en derinvid belägen
stor och rymlig sal, för brunnsgästernas nöje och
beqvämlighet; men ehuru denna nyttiga och
förtjenstfull inrättning icke allenast af konungen
hugnades med särskildt privilegium, utan ock
försågs med egne styresmän af läkarekorpsen i
Stockholm, måste den dock, i brist af tillräcklig
uppmuntran och understöd, vid 1806 års slut àler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
