Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
262 WertinUilcr.
samma är äter afsked för sjukligbet, och blef
slutligen 1677 öfverste för Stockholms stads
borgerskap. Dog redan den 15 December
sistnämnde är.
Wertmuller, Adolf lilrilt, född i Stockholm
1751, räknas med skäl bland de förnämste
Svenske porträtt- och historiemålare. Såsom elev af
kongl, målare-akademien, erhöll ban pä I770:talet
ett litet resestipendium, och begaf sig till Paris,
der ban snart förvärfvade sig mycket anseende,
såsom en ypperlig konstnär, och biand annat
målade i naturlig storlek drottning Marié Antoinette,
med sina barn promenerande i parken vid Trianon,
hvilken tafla nu förvaras på Gripsholm. Madame
Campan, i sina memoirer öfver nämnda olyckliga
drottning, yttrar, att detta var det bäst trälfade
porträtt af henne. Bland W:s öfriga taflor
utmärker sig isynnerhet det förträffliga stycket
Ariadne på Naxos, hvilken äfven tinnes här i Sverige.
Efter några och tjugo års vistande utomlands,
återkom han på 1790:talet till fäderneslandet; men
reste åter nt år 1800 till Paris, och derifrån till
Philadelphia, hvarest ban gifte sig, och der ban
dog år I SI t. Onekligen hörer W. till de
utmärktaste Svenske målare, lians teckning är korrekt,
koloriten behaglig och handläggningen alltid
ganska omsorgsfull.
Weriiui, annex till Wisseltofta, är beläget 5
mil N.N.V. från Cbristianstad. 1 socknen ligger
säteriet Scheinge (se detta ord). Socknen
innehåller 30; hemman, med 1,110 inbyggare pä en
areal af 16,431 tunnland, hvaraf 650 äro sjöar
och kärr.
Wertvlug. Jonn*, son af en länsman i Bollnäs
socken, vid namn Pehr Jonsson, uppkallade sig
efter sjön Werwen, soin gränsade till bans
födelsebygd. Året da ban föddes, är ej kändt.
Under uppsigt af en sin morbroder, theologie
doktorn och professorn Martin Bruonerus, studerade
ban i Upsala, och sedan han derefter gjort en
utrikes resa, aoställdes ban 1662 såsom kanslist i kongl,
kansliet. Befordrades 1666 till landssekreterare i
Uplands län; men flyttades snart åter till
Stockholm, der han fick tjenstgöra inom
reduktionskollegium, vid hvilket ban 1674 avancerade till
sekreterare. För det nit och den skicklighet,
hvarmed han städse skötte sina sysslor, hedrades
han 1677 med upphöjelse uti adligt stånd.
Slutligen utnämndes ban 1685 till assessor i
antiqvitets-kollegium. På Gari XI:s befallning
sammanskref ban konung Sigismunds och konung Carl lX:s
historier, hvartill ban begagnade de uti
antiqvitets-arkivet förvarade handlingar. Detta arbete, som
ej saknar förtjenst, eburu stilen är nog tungläst,
var redan 1694 färdigt, och öfversågs då af
riks-historiegrafen Örnbjelm, hvarefter det tillökades
af Palmskiöld; men utgafs icke på trycket förr än
1746 af von Stjernman. Sedan W. afsluta!
förenämnda arbete, fick ban befallning att rätta och
förbättra den ifrån trycket, indragna Widikindis
historias första del om konung Gustaf Adolf,
hvilket han äfven utförde. Denne lärde och
förtjenst-fulle man slöt sin berömliga lefnad år 1697. Sonen,
Weaenberg.
Werwing, Johan Cäabriel, hvilken bade m
ganska grundlig underbyggnad i de flesta
humanistiska studier, gjorde sig känd såsom skald, och
författade, såsom tidsfördrif emellan sina
tjemte-förrättningar, ett icke ringa antal poemer, dels
på Svenska, dels på Franska och Italienska
språken; men hvilka dock aldrig blifvit sammanförda
i någon säskild samling. Åtskilliga af dessa hafva
varit ämnade att sättas i musik, såsom: Piyåt
»önskan till Kongl. Huset i702\ och -Irian öfver
konung CatI XII:» Victorier; andra åter äro
epigrammer, grafskrifter o. s. v. 1 allmänhet synes had
icke hafva betraktat poesien ur en högre synpunkt,
än som ett medel att artigt kunna framkomma med
åtskilliga pikanta infa|l och språkvändningar. Haoi
verser utmärka sig derföre genom klarhet,
enkelhet och lätthet; men sakna den högre poetiska
kraft, som ger lif och färg ät målningen, samt
den rika bildningsgåfva, som ställer klart för
läsarens öga hvad skalden vill skildra. Anställd i
konungens kansli, användes ban såsom Sekreterare
vid åtskilliga utrikes beskickningar, och uti en
sådan afled ban ännu belt ung i Paris d. 27
November 1715. Med bonom utslocknade denna
adliga ätt.
Wenalius, Johannes, hvars egentliga namn
dock lärer hafva varit Johan a lleien, en
adelsman från Clewe, var någon tid anställd
såsom sekreterare bos Christian II Tyrann, och
sändes i början af år 1522 af bonom med ett
ansenligt följe till Lund, för att intaga det
derstädes då lediga erkebiskopssätet. Domkapitlets
ledamöter vågade äfven icke göra något motstäod,
utan erkände bonom för erkebiskop. Han var ea
skicklig, allvarlig ock nitisk man, som väl kunnat
uträtta mycket godt på sin vigtiga plats; men
tidens oroligbeter g.jorde, att bans
embetsförvalt-ning ej blef särdeles långvarig, ty sä snart ban
fick underrättelse oin att konung Christian begifvit
sig från Danmark till Flandern, packade ban
genast sina och domkyrkans dyrbaraste redbarbeter
tillsammans, och skyndade sig i April månad 1523
efter konungen. Sedan ban derefter någon tid
uppehållit sig vid kejsar Carl V:s bof, säges ban
1537 hafva blifvit utnämnd till biskop i Kostniti,
och der styrt med beröin till sin död, som
inträffade år 1548.
Weaenberg, ea befästad stad i Estland, blef
1574 skådeplatsen för en af de mångfalldig»
ty-gellösbeter, som ej sällan egde rum bland de
fordom inom Svenska arméen befintliga, värfvade
främmande trupper, som tjenstgjorde deri uiot
sold. Svenske härföraren Clas Tott hade inspärrat
Wesenberg straxt efter nyåret, och företagit
stadens belägring med icke allenast Svenska och
Tyska trupper, ulan ock med de Skottar, hvilka nyss
förut, under Ruthvins anförande, dit ankommit.
Efter några fafänga och olyckliga stormningar,
nödgades ban deo 25 Mars upphafva belägringen;
meu dertill voro de ostyrige fremlingarne
förnam-sta orsaken. Skollarne, afundsjuke på Tyskarne,
trodde sig nemligen af dem begabbas, och deras
anförare, Ruthvin, beskyllde Carl Mornay for att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
