Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wester»! k.
Wester&s.
271
N. 0. 1837. Förordnades 1838 till ordförande
för Trollhätte nya kanalverks bolag. Erhöll 1840,
pä egen begäran, entledigande från förste
direktörsbefattningen vid Kongl. Maj:ts bofkapell och
spektakler; men förordnades samma år alt vara
ordförande i direktionen för kongl, theaterns
pen-sions-inrättning. Uppböjdes 1842 uti adligt stånd,
med bibehållande af sitt förra namn.
Westervik, en stapelstad i Tjusts bärads
skärgård, ar välbyggd, har god bamn och 2:ne
skeppsvarf. Staden är välbyggd, med breda och räta
gator, 281 mil från Stockholm, 15 J mil ifrån
Kalmar. Den bar först legal 2 mil djupare in i
landet, der nu Gammelbyn år belägen, men
anlades här år 1433. Dess hufvudnäring är handel,
hvilken idkas mest med export af skogs- och
bergsprodukter, samt import af salt och andra
förnödenheter. Staden bar flera gånger varit härjad
af brand, såsom 1517, 1612, och 1677 varit
härjad och bränd af Danskarne. Åren 1710 och
1711 rasade bär pesten. Kyrkan är gammal,
men vacker. Ett fattigbus är här genom enskild
donation nppfördt, och kallas, efter gifvarinnan, det
Ceder||*cbtska. Sjelfva huset är byggdt af sten,
och 38 fattige erhålla deraf understöd. Ett
särskilt fattighus linnes bär äfven för ålderstigne.
Äfven för 25 fattiga barn finnes en särskild
understöds- och läroinrättning. Äfven en
elementarskola och en vexelundervisningsskola finnas bär
anlagda. Vid härvarande skeppsvarf hafva flera
så väl örlogsskepp som galerer blifvit byggda för
kronans räkning. Staden räknade år 1844 29
bandiande med 26 handelsbetjente. Hus och
tomter uppgingo till 500, samt stadens egande jord
till 10 hemman eller 4,299 tunnland, hvaraf 486
voro åker, 483 äng, och 2,970 skog och utmark.
Stadens folkmängd utgjorde 3,650 personer.
Statsbidragen utgjorde i summa 12,777 R.dr b:ko. —
Staden bar egen stadsfysikus, samt apotbek och
kurhus. En betydlig byggnad, kallad stadshuset,
är bär på sista åren uppförd af sten. Staden
underhåller 1 6 stadsbåtsmän. Tillsammans med
Törns-falla socken utgör Westervik ett regalt pastorat
af l:sta klassen.
WesterÅs, en uppstad i en däld vid Svartåns
utlopp i Westeråsfjärden, indelas i trenne qvarter,
norra, södra och vestra, hvilka äro skiljda från
hvarandra dels af ån, som går i rigtningen från
norr till söder, dels af storgatan, som går i
rigtning från öster till vester, och sammanhänger
med stora landsvägen från Stockholm till vestra
orterna. Norr om denna gata, pä vestra sidan,
ligger en sluttande sandås, kallad Oxbacken, der
staden tidigast synes blifvit uppbyggd. Staden är
gammal, och bar sannolikt i äldsta tider varit
hednisk offer- och marknadsplats. Kallades
fordom Westia Aros, under det Östra Aros
betecknade Upsala. , Handeln bar af gammalt utgjort
stadens förnämsta lifsprincip, och den är ännu
ganska liflig, bestående förnämligast i jern- och
spannmålshandel. Ärligen uppvägas bär omkring
35,000 Skepp:d stångjern och manufaktursmide,
11,300 Skepp:d tackjern, 2,300 Skepp:d jernmalm,
3,000 Skepp:d koppar och förarbetad messing,
utom vilriol, rödfärg m. ni , som utföres mest
till Stockholm. Deremot förser staden
bergslags-orterna med spannmål, och landsbygden i
allmänhet med kramvaror; en stor mängd spannmål
upp-köpes bär äfven från Upland och Södermanland.
Stadens marknader äro särdeles lifligt besökta, och
den största kallas Mormestan, som hälles i
September månad, samt varar i tio dagar. Staden
räknade år 1840 30 handlande af mankön, med
en betjening af 63 personer, äfvensom 32 i
bodar anställda qvinnor, utom krögare och
närings-idkerskor med deras biträden. Handtverken äro
föga betydliga, såsom mestadels inskränkta inom
den närmaste ortens behof; dock räknades bär år
1840, inom 40 yrken, 126 mästare eller
busbönder, med 207 gesäller och lärlingar.
Fabriksrö-relsen är föga betydlig.. Staden äger
rundtomkring sig betydliga jordegor, utgörande 946 tunnl.
åker, 341 |unn|, äng, och 1,444 tunnl. skog och
betesmark, utgörande tillsammans 15 j mtl. Denne
jord odlas och skötes med omsorg, och besås
till största delen med råg och potäter; men dess
afkastning motsvarar dock ej ens till hälften ini
vånarnes eget behof. Segelfarten sysselsätter 3:ne,
nästan dagligen mot hufvudstaden fram- och
återgående ångfartyg, samt dessutom 17 seglande
fartyg af 3 till 400 skeppunds drägtigbet
hvardera. — Kongl, slottet i staden har, enligt
sägen, blifvit grundadt af biskop Sankt Ilian
omkring 1170, sedermera varit kongl, slott,
befästad! och försedt med torn och grafvar, samt flera
gånger belägradt, såsom af Engelbrekt, Puke och
Gustaf Wasa. Del innehåller nu landshöfdingen
våning, länsstyrelsens embetsrnm, fängelser,
magasiner m. m. Det rum, der konung Erik XIV
setat fången, begagnas lill kassa-konlor. Del bela
är en fyra våningar hög stenbyggnad, fyrkantig,
med en liten borggård, men utan märkelig
arkitektur. Domkyrkan är en af de äldsta och största
i Sverige, invigdes 1271, hemsöktes af åskeld
1691, och fick efler denna olycka elt nytt,
ståtligt torn, som då uppfördes af Nikodemus Tessin,
och är 328 fot högt. Kyrkan sjelf är utantill
314 fot lång och 116 fot bred. Högcboret har
en altartafla af dyrbart förgylld!
hildhuggarear-bete, skänkt af Sten Store d. y. och hans gemål.
Flera grafchor, bland andra konung Erik XIV:s
märkas bland sidorhoren. En af kyrkans
klockor, som säges vara från år 1)07, väger nära
300 skeppund. Stadens begrafningsplats är
numera utom staden, norrut, på vägen åt
Skultuna Domkyrkoförsamlingen utgör, jemte S:t
Ili-ans landsförsamling, elt regalt pastorat af l:sta
klassen. Trenne andra kyrkor hafva här fordom
funnits, bland dem S:t Ægidii, der biskoparne,
under Brasks ledning, uppsatte sin protest mot
konung Gustafs förfarande vid riksdagen i Westerås
år 1527. Rland allmänna byggnader märkas för
öfrigt hiskopsbuset, konsistoriibuset, gymnasii- och
skolhuset, nu förfallet och under ombyggnad.
Gymnasium i Westerås har 6 lektorer, utom adjunkl,
lärare i lefvande språk, sång, musik och gymua-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
