- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
275

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Weidenhayn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Uealerài Stift.

Westerås Stift» biskopar. 275

kunde uppkomma, ej mera skulle få dragas under
påfvens pröfning. För munkarnes kringstrykande
att samla allmosor, skulle sattas en gräns. Till
presterliga kallet skulle inga andra invigas, än dc,
som egde skicklighet att förkunna Guds rena ord,
och alldenstund den himmelska sanningen ännu bade
i landet många hätske fiender, skulle det ryktet
vederläggas, alt konungen ville införa en falsk
lara. Om alla dessa ändringar uppsatte rikets råd
i sitt namn en kungörelse till samtliga landsorter.
Ingen riksdag har någonsin medfört en större
bvälfoing i Sveriges inre författning, an denna
Westerås märkvärdiga riksdog, och likväl var detta
verk fulländadt på en enda veckas tid. Den
evangeliska läran blef i riket stadgad, och konungen
bekände sig uppenbarligen dertill, ehuruväl ingen
blef tvungen till reformationens antagande. Med
all sin ökade makt måste nemligen Gustaf I ännu
använda mycken varsamhet, för att icke stöta
allmänheten; ty missnöjet bos de kalbolskt sinnade
kunde icke så lätt och snart alldeles förqväfvas.

Westeras Stift innehåller bela landskaperna
West-manland och Dalarne, inom en utsträckning af 380
qvadratmil, och en folkmängd af omkring 253,700
personer. Stiftets 8 kontrakter inom
Westman-land äro: Domprosteriet, Fernebo, Sala, Munktorp,
Köping, Arboga, Fellingsbro och Nora; och de 7
kontrakterna inom Dalarne äro: Vester-Dals,
Norr-berke, Mora, Rättvik, Leksand, Stora Tuna och
Hedemora.

Weaterå» Stifts biskopar. Ehuru den helige
David, hvilken uti konung Inge den Äldres tid
först började predika kristendomen för
West-manlänningarne, stundom plägar upptagas såsom
den förste biskop i detta stift, ar det dock
temligen oegentligt att räkna så väl bonom dit,
som en vid namn Ainund, hvilken någon tid
derefter uppträdde såsom en kristenhetens
förkunnare i dessa nejder. Den förste af påfven
ordentligen förordnade biskopen öfver Westerås stift,
var en Dansk man, vid namn llenrtcus Pauli, som
räknades bland de flere Svenske biskopar, hvilka
stopade nti Fotevigs slag 1134, kämpande för
Danske prinsen Magnus Nilsson. Hvad ban för
öfrigt uträttat, eller om han verkat något inom
sitt stift, finnes ingenstädes omtaladt. Efter
bonom nämnes Petrus Olavi, äfven en Dansk man från
Samsö, hvilken anses hafva varit den förste, som
af påfven fält i uppdrag, att för Romerska
stolens räkning uppbära S:t Peters penning och öfriga
dess inkomster från hela Sverige, en befattning,
som sedermera under bela katbohka tiden alltid
tillhörde biskoparne i Westerås. Efter bonom kom
Richardus, en likväl föga känd person, och derpå,
omkring år 1172, en Engelsman, benämnd
Iha-nut, hvilken högeligen prisas for sin rikedom och
stora frikostigbet. Han lät pä sio bekostnad
upp-bygga det slätliga biskopsbuset, som sedan i flera
bundra år efter bonom benämndes S:t llians bus,
och lade mänga inköpta hemman under
biskopsbordet. Afled år 1182. Ægidius, äfven af
Engelsk härkomst, insattes samma år i embetet, och
berömmes såsom en god biskop; men inga bans

bedrifter finnas upptecknade, utom det att han
lärer hafva uppbyggt en kyrka österut i Westerås.
Efter att bäfva förvaltat biskopsembetet nti mera
än trettio år, afled han 1213, och blef begrafven
uti den af bonom uppbyggda s. k. Ægidii-kyrkan.
Robertus, en Tysk munk, som någon tid bade varit
abbot för munkarne i Juleta kloster, valdes till
biskop 1213, och berömmes såsom eo ganska (rom
och gudfruktig man, hvilken dessutom åtnjöt stort
anseende, saint tillhörde rikets råd uti konungarne
Joban den mildes och Erik Läspes tid. Död år
1227. Benedictus Germundi, en högättad Svensk
man, och son af en Uplands lagman, dessutom
vidt berest och mycket studerad, stod uti stort
anseende både bos konung Erik Läspe och bos
dennes motståndare, den upproriske Folkungen Knut
Johansson Långe. Genom bans försorg lärer det
stora Dominikanerklostret i Westerås hafva blifvit
inrättadt. Huru länge ban styrt stiftet, är ej mod
tillförlitlighet kändt; men hans efterträdare, \lagnut
Erici, en man af förnäm slägt och ej ringa
lärdom, nämnes såsom biskop redan 1233. Hao var
år 1251 en ibland de Svenske herrar, som förde
Birger Jarls dotter Ricbissa lill Norrige, och
efter hemkomsten derifrån vågade ban hola sjelfva
denne mäktige herre med bannlysning för bans
trolösa förfarande emot Folkungarne vid
Herrevadsbro. Han afled vid en bög ålder år 1257.
Efter bonom kom Carotus, förut kanik i
Linköping, hvilken invigde den då fullbordade
domkyrkan i Westerås, samt dessutom säges hafva invigt
ända till öfver tjugo andra kyrkor uti olika
trakter af Westmanland. Ilan lät göra fyra stora
vägar till Westerås, och vid hvarderas ända bygga
ett särskildt kapell. Eburu en på sin tid mycket
både myndig och inflytelserik man, nedlade ban
1267 sitt embete, och dog 1283. Israel
Johannis, en högättad Svensk man, som tros hafva
genom sina stämplingar hufvudsakligen förmått sin
företrädare att taga afsked, är för öfrigt ganska
litet känd, och afsade sig sjelf den biskopliga
värdigheten 1279, hvarefter ban lefde till ar 1291.
Petrus Elo/ssnn, förut kyrkoherde i Roslagen,
insattes till biskop, sedan den förre tagit afsked, och
stod uti synnerlig nåd bos konung Magnus
Ladulås, som ock tog bonom till sin kansler. Efter
denne konongs död blandade ban sig nog mycket
uti verldsliga steker, otb beskylldes äfven för att
hafva förskingrat kyrkans egendom. Slutligen fann
hao sig föranlåten, af froktan för deo stränge
herr Thorkel Knulsson, att flykta, lill Norrige,
der han 12’J9 slöt sio lefnad. Nils Kettitsson, af
den förnäma Danska adliga Hvide-ätteo, valdes år
1300, och åtnjöt stor ynnest hos konung Birger,
hvarföre ban 1306 befordrades till erkebiskop i
Upsala. Efter honom kom Magnus Ar vi di, till
födseln en Småländsk adelsman, om hvilken
ingenting annat finnes antecknadt, än att ban, jemte
konung Birger, togs till- fånga uti Håtunaleken.
Ilan lärer hafva dött år 1311, och då valdes
Israel Ertandi, en både högättad och höglärd man,
förut theølogie magister och lektor, samt prior
bos Domimkanermunkarne i Sigtuna, och tillika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free