Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
304 Wikmanahyttitn.
Wikström.
registrator bar dock följande blifvit upplyst.
Redan àr 1748 anklagades häradshöfdingen i
Stor-Savolax J. ti. Wikman af landshöfdingen, baroo
Henrik Fabiansson Wrede att sä väl sjelf som
genom andra hafva sökt uppreta och uppvigla
allmogen till missnöje mot landshöfdingen och
krono-betjente samt att med sidvördnad hafva bemött
länets styresman m. m. Sedan en undersökning
öfver Wikman med anledning häraf af Aho
hofrätt pä kunglig befallning blifvit påbörjad, rymde
denne öfver gränsen till Willmanstrand, men
återkom år 1749 i Jnni månad på lejd, hvarefter
ran-sakningen ånyo företogs, men ntdrogs på tiden
ända till den 27 April 1751, dä en son till
denne Wikman, misstänkt för sina täta och hemliga
resor till Stockholm, slulligen greps vid Waxholm.
Af de papper man bos bonom fann, upptäcktes då
att häradshöfding Wikman fört en förrädisk
brefvexling och förehafl farliga stämplingar, hvarföre
befallning afgick till landshöfdingen i Åbo och
Björneborgs län att arrestera och till Stockholm
öfversända bonom, för att der stå till rätta inför
en kanslirätt, som förordnades att undersöka och
afdüma detta mål. Utgången blef att denne J. H.
Wikman, d. 12 Aug. 1751, dömdes att mista lif,
ära och gods, emedan ban, såsom orden lyda
"plägat en förrädisk brefvexling samt förebaft för
riket högst skadliga stämplingar." Domen
bekräf-todes af konungen och exekutionen lärer kort
derpå hafva föregått. Såsom delaktiga i da
Wik-manska stämplingarna dömdes äfven kommissarien
Johan Rycker, underofficeraren J. J. Kræmer och
drabanten Johan Norberg af samma kanslirätt till
trenne veckors fängelse vid vatten och bröd, samt
de begge senare dessutom att hållas fängslige i
Marstrand, Kræmer under 3 och Norberg under 6
àr. Häradshöfding Wikmans hustru, fru C. E.
von Ackern, dömdes till 6 månaders fängelse på
Upsala slott; men huru deras son, Emanuel
Wikman, blef bestraffad, har man ej kunnat utreda.
Tydligt är, att handlingarne i detta mål hållits
hemliga, i anseende till hvad uti dem mot en
utrikes makts sändebud förekommit.
WikuinintliytlMn, ett jernbruk i Hedemora
socken, har 2 härdar med 600 skepp:d privil. årligt
smide af eget tackjern, hvarföre bammarskatt
utgår med 6 skepp.d. Ståltillverkning idkas till
export, äfvensom spik- och annat manufaktursmide
till husbehof. Bruket skeppar på Stockholm.
Ä-gare är O. F. Ulff. Bruksstämpeln visar en
blom-vippa med en krets af alternerande streck och
punkter.
Wikorna, ett kontrakt inom Bohuslän och
Gö-tbeborgs stift, innehåller en stad, Strömstad. 24
socknar och 2 kapellförsamlingar inom 9
pastora-ter, hvilka äro: Foss med Håby och Svaiteborg;
Krokstad, Hede och Sanne; Bro, Brastad och Lyse
med Lysekils kapell; Tossene, Askum, BerfTendal
och Kongsbamns kapell; Qvitle, Bottna och
Sven-neby; Tanum och Lur; Na/vcmlad och Mo; Skee,
Tjernö och Strömstad samt Näsinge, Högdal och
Lommeland. Alla dessa pastorater äro regula och
4 ibland dem tillhöra 1 kl. och de 5 öfriga 2 kl.
Folknummern i socknarna uppgår inalles till 43,579
personer.
%1’iksJM, annex till Stigsjö, är beläget i S.
Ångermanlands fögderi, 3 mil IV.V. från Hernösand.
Marken är bergaktig. Finnar frän Savolax lära
under konung Carl XI:s tid blifvit bitflyttade fria
Savolax, men hafva nu sammansmält med den
Svenska befolkningen. Socknen har 4—500 inbyggare.
WiksjU, ett jernbruk i Hamrånge socken, bar 4
härdar och 2,226 skepp.d 13 lisp:d privil. årligt
smide af eget eller köpt tackjern, hvarföre
bammarskatt utgår med 22 skepp:d 13 lisp:d 7
marker. Bruket skeppar pä Gefle och Stockholm.
Se för öfrigt (Vifors, hvars ägare äfven
disponerar Wiksjö jemte Axmar. Smidesstämpeln är ock
gemensam.
Wikatt», en socken i Norunda härad af Upsala
län, är belägen 2 £ mil frän Upsala och tillhör
3 kl. konsist. Socknen består af 2:ne från
hvarandra skiljda delar, af hvilka den östligare, kring
Wendel-ån, kallas Framsocknen och den vestligare
inemot sjön Temnaren kallas Heden. Framsocknen
är mestadels jemn och skoglös, men Heden
genomstrykes af länets betydligaste sandås och
utgör för öfrigt mestadels en kärrig skogsmark.
Åkerbruk, och dernäst skogsbruket, äro
hufvudnäringar. Kyrkan är gammal och byggd af
gråsten. Betydligaste gården är Jàllsta, ^ mtl. frälse,
2 skatte. Grafhögar, bautastenar och runstenar
förekomma på flera ställen i Wendel-åns dalgång
och en bergkulle i grannskapet kallas Thorsberg.
Socknen innehåller 39 1 förrn, mtl., hvaraf 23
skatte, ö krono, 10 frälse. Folkmängden utgör
870 på en areal af 13,053 tunnl., hvaraf 350
äro sjöar och kärr. Adr. Upsala.
llikstrUiu, Johnn Enianuel« son af
brukspatronen J. Wikström, föddes i Wenersborg d. 1
Nov. 1789 och blef 1S06 student vid Upsala
akademi, hvarest, sedan den förberedande kursen
blifvit gjord, naturalhistorien och medicinen blefvo
de förnämsta föremål för bans studier. I förra
bäoseendet företog han under somrarna botaniska
resor genom flera af rikets provinser, såsom år
1810 till Boslagens skärgård, år 1811 till
Öster-götbland, äfvensom sedermera till Westergötbland,
Bohuslän, Halland och Skåne. Promoverades 1317
till medicine doktor och förordnades följande året
af kongl, vetenskaps-akademien till lärare vid
Ber-gianska trädgårdsskolan samt intendent vid
akademiens botaniska museum, hvilka befattningar ban
alltsedan fortfarit att sköta med synnerlig omsorg.
Bland de sysselsättningar, som härunder upptagit
bans mesta tid, förtjena omnämnas ordnandet och
bestämmandet af Kongl, vetenskaps-akademiens
ber-barier, hvilka ban ökat med ett af bonom sjelf
samladt rikhaltigt Svenskt herbarium. År 1320
förelog ban en vetenskaplig resa till Danmark och
åtog sig året derpå, af rent nit för sin sak, att
ntan all ersättning bestrida undervisningen i
naturalhistorien vid Stockholms gymnasium, samt var
1S32 en bland stiftarne utaf Trädgårdsföreningen
i Stockholm. Erhöll 1823 professors namn, beder
och värdighet lika med professorerne vid rikets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
