- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
310

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

310

wm&umge.

Wlnblad.

net Karshnlts egor är ett berg, som anses
innehålla silfvermalm. Vid Gàditebro skall Danske
generalen Knot Gadda under kriget 1568—1570 af
kyrkoherden Bengt Svensson i Willstad hafva
blifvit skjuten. Socknen innehåller 48^ hemman, med
1,800 inbyggare på en areal af 33,303 tunnland,
hvaraf 890 äro sjöar och kärr. Adr. Qvarsebo.

^Villåttinge, ett härad i Nyköpings län,
innefattar 8 socknar inom 4 pastoraler, nemligen:
Dunker, med lilla Malma, Helqesta, med tlyltinge,
Lilla Mallösa, med Flen, År dala, med Forssa, samt
en liten del af Gryt socken. Hemmanen i häradet
uppgå till 246, med en folkmängd af 8,85?
personer på en areal af 135,919 tunnland, hvaraf
21,540 äro sjöar och kärr.

HiIiiiiiiiiI (Mvlh.). En furste, bögt upp i
Norden, hvars hjeltemod förvärfvade honom den sköna
konungadottern Borgnis kärlek, så att bon, mot
sin faders, lleidreks, vilja, skänkte Wilmund sin
ynnest och öfverlemnade sig åt honom, utan att
vara hans maka. Fadren förbannade henue, så att
hon plågades förfärligt och kuude ej nedkomma
med det barn hon bar under sitt hjerta, förrän
Oddran, konung Atles syster, läste trollrunor
öfver henne och såmedelst löste hennes fars
förbannelse.

Wilahe, ett kontrakt inom Skaraborgs län,
innefattar 28 socknar inom 8 pastoraler, hvilka äro:
Falköpings stad och socken, med dess annexer,
Larf, med annexer, Floby, med annexer,
Bitter-na, med annexer, Lekåra, med annexer, Kinneved,
med Wårkumla, Börstig, med annexer, samt
Gro-land, med Jübla. 5 af dessa pastorater äro
konsistoriell, de 3 öfriga regula. Folkmängden i
kontraktet uppgår till 14,805 personer.

Wilnke, ett härad i Skaraborgs län, innehåller
socknarna Gökhem, med Sorby och Marka,
Klefva ined Ullene, samt Floby, med Götened,
Trii-vattna och Jäla. Detta härad lades år 1611 till
hertig Johans fnrstedöme. Hemmanens antal är
193, med 4,716 inbyggare på en areal af 45,266
tunnland, hvaraf 3,080 äro sjöar och kärr.
Tillsammans med Gudhems, Walla och Kåkinds
härader utgör Wilske härad en domsaga.

Winiinerby, en uppstad i Sefvedes härad af
Kalmar län, är belägen bögt och sändt pä en
sandås nära än Stång (har kallad Slorån), 10 mil
från Linköping och 6 mil från Eksjö och
VVester-vik. Staden är grundlagd år 1604 och har förr
mest idkat handel med slagtboskap, särdeles på
Stockholm, hvilket dock nu upphört, sedan
utskickade från hufvudstaden sjelfve besöka
landtmark-naderna och der uppköpa sådan boskap. Lin, vax,
talg och smör äro bär ännu afsättningsvaror,
hvaremot de handlande till staden och den
kringliggande bygden införa salt, sill, fiskvaror, specerier
samt kram- och manufakturvaror. Jordbruk ar
eljest förnämsta näringsfånget. Staden har flera
gånger, såsom 1564 och 1612, varit bränd af
danskarne och afbrann senast år 1821. Består nu
af stora och vackra trädbns. Tomter och bus äro
till antalet 115. Den staden tillhöriga jord utgör
tillsammans 10 bemman eller 3,156 tunnl., hvar-

af 260 utgöra åker, 470 äng och 2,486 skog och
utmark. Stadens folkmängd är 1,580 personer.
Statsbidraget från staden utgör 5,889 R:dr B:ko.
Staden skall dessutom hälla 6 båtsmän. Dess
vapen år ett löfrikt träd. Tillsammans med
landt-församlingen och Pelarne utgör staden ett regalt
pastorat af l:sta klassen.

Wiuiinerb)’, en socken, som omgifver staden af
samma namn, bar en särdeles ojemn och
stenhanden, men ändock bördig mark. Söder om staden
utgör den en vidsträckt slättmark. Jordmånen är
mest sandblandad inylla och på skog är god
tillgång. De betydligaste gårdarne äro Storebro
jernbruk (se detta ord) samt JVinkttomla säteri, 1 mtl.
Socknen innehåller 32 £ mtl. med 1,934 inbyggare
på en areal af 38,302 tunnl., hvaraf 2,380 äro
sjöar och kärr. Är annex till stadsförsamlingen.

Winberg, med Stafsinge, en socken i Faurås
härad af Halmstads län, är belägen mil N.O. frän
Falkenberg och tillhör 2 kl. reg. Socknen
gränsar i O. och S. till Ätra-ån och i S.V. till
hafvet. Lilla-ån, soin utfaller i Ätran, drifver
åtskilliga vattenverk. Rådande jordmånen är sand
och socknen saknar i allmänhet både skog och
torfmosse. Bland byar märkas Stora Toringe,
Tàg-arp, Fa urds, om 8y bemman, med laxfiske i
Ätra-ån, samt Tromge, som ligger bögt och bar en
med löfskog bevuxen ängshage samt ett laxfiske
vid Hartinge/ors. Kyrkan är byggd af sten, med
tak af svart glaseradt tegel. Bland fornlemningar
märkes bär en domkrets, bestående af 13 steoar,
med den 14:de midtuti; Hongshögen, på hvars
sluttning står en 3J aln hög och I | aln bred
alt-häll, som säges gömma lemningarna efter en
fyl-keskonung Fare, som skall hafva residerat i Fauräs.
Bland ättekullar och grafvar vid Öfra Sannegården
synas flera bautastenar och i närheten derintill är
en andaktsvärd, bestående af klumpformiga stenar,
hvilka bilda en ovalformig krets, som kallas
Stenkyrkan. Norr om Fauräs by ligger ett bögt och
vidsträckt berg, kalladt Saberg, som långt at i
hafvet utgör ett märke för seglare och är
upptaget pä sjökort. Öster om berget ligga en inan^d
ättekullar, af hvilka en kallas Tingshögen.
Socknen innehåller 41 ± hemman med 1,186 inbyggare
på en areal af 7,197 tunnl., hvaraf 460 äro sjöar
och kärr. Adr. Falkenberg.

Wiublad, Johan, en ton af handelsmannen i
Norrköping, Mathias Johansson och dotterson af en
kyrkoherde i Helsingland, Simon Winblad, hvars
namn ban upptog, föddes 1615, och sändes redan
vid 14 års ålder till Upsala akademi, der ban med
synnerlig flit egnade sig ät stadium af det
latinska språket och statsläran. Derifrån begaf ban sig
1633 till utrikes universiteten Af biskopen
Johannes Botvidi i Linköping försedd med synnerlig
rekommendation till Rikskansleren Axel
Oxenstjerna, som då uppehöll sig i Frankfurt o in Main,
blef ban af denne med mycken ynnest emottagen,
och Oxenstjerna, som snart fann den vettgirige
ynglingens kunskaper redan ganska vidsträckta,
icke allenast förskaffade honom ett stipendium bil
understöd ntan antog bonum äfven till handledare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free