Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wisby.
Wisby.
321
folk, drogo till Wisbors gård, öfverföllo den
oförmodadt om en natt och innebrände sä sin fader.
Wisby. Deona namnkunniga stapelstad, enda
staden på Gottland, skall hafva sitt namn af ordet
Wi, som fordom betydde gammalt offerställe, och
bar utan tvifvel varit anlagd långt före
cbristen-domens införande i den Skandinaviska Norden. Vid
pass är 800, då den stora handelsstaden Wineta
pä ön Ysedom af en öfversvämning förstördes,
skola flera af dess borgare hafva farit öfver och
nedsatt sig i Wisby, hvarigenom denna stad
mycket tillväxte, och vann tillopp af köpmän och
besökande frän nästan alla Europas nationer. Den
handel, som i ll:te och I2:te århundradena gjorde
Wisby stad sä blomstrande och mäktig, synes
hafva uppkommit och underhållits förnämligast
derigenom, att denna stad dä kringspridde Indiens,
öfver Ryssland ankomna, produkter kring norra
Europa. Den mängd af Kufiska och Byzantiska
mynt, som årligen uppgräfvas ur Gottlands jord,
synes bestyrka sanningen bäraf. En egen
lagstiftning för sjöväsendet bildade sig bär, och Wisby
Sjörätt, till en del hämtad ur ön Olerons artiklar,
vann snart ett allmänt anseende bland norra
Europas handlande nationer. Då Hanseförbundet år
1241 uppstod, ansågs Wisby såsom förbundets
förnämsta stad, och egde då 18 kyrkor, 3 eller
5 kloster, gillesbus, bibliotbeker m. m., samt
12,000 borgare, utom handtverkare och
arbetsfolk, som bodde i förstäderna, hvilka berättas
hafva sträckt sig en baif mil norr och söder nt
om murarna. Flera af dessa kyrkor voro dock
uppbyggda för olika nationers bruk, och att minsta
delen af stadens befolkning var infödd, visar sig
redan deraf, att halfva magistraten skulle bestå af
Tyskar. Waldemar III af Danmark var den, som,
under Magni Smeks regering i Sverige, år 1361,
störtade Wisby från denna storbet och makt, då
han, efter ett öfver borgrarne vunnet fältslag
utanför stadens murar, segrande inryckte genom den
genombrutna stadsmuren, uttog en sträng brandskatt,
plundrade kyrkor, kloster, allmänna och
enskild-ta hus, samt bortförde bytet på tvenne skepp,
af hvilka det ena förgicks under bans återfärd till
Danmark. Lybeckarnes härjningar under åren 1509
och 1525, samt Danske ståtbållarnes förtryck
fulländade stadens förfall. Sedan Brömsebro-freden år
1645, bar staden jemte ön oafbrutet lydt ander
Sveriges krona, med andantag af de tre åren från
d. 1 Maj 1676 till medlet af Augusti 1679, då
ön åter var i Danmarks händer, samt de 3
veckorna från d. 22 April till d. 16 Maj 1808, då
Ryssarne bär voro herrskande. Denna stad, som
vid första anblicken företer en ovanlig mängd
ruiner, är nu säte för öns landshöfding och biskop,
en borgmästare, ett gymnasiam, en högre
lärdoms-»kola, en apologist- och en handelsskola, en
råd-busrätt, ett postkontor och ett apotbek. Ett
fruntimmers-samfund, 2:ne
vexelundervisningssko-lor, ett arbetshus, hospital, lasarett och kurhos
finnas här ock inrättade. Staden har egen
stadsläkare, och länels kongl, bnsbållnings-sällskap har här
sina sammankomster. Stadens vapen föreställer,
likasom provinsens, ett lamm med en med
korstecken utmärkt fana. Staden innehåller na omkring
974 bus och tomter, med 3,483 tannland jord,
hvaraf 850 äro åker, 107 ang, och 2,526 skog
och utmark. Folkmängden olgör 4,200, och
skattebidraget inalles 26,645 R:dr b:ko, hvaraf 10,681
R:dr utgöra bevillningen. Staden är skyldig att
hålla 27 båtsmän. Dess värde är uppskattadt till
540,184 R:dr. Handeln drefs bär år 1844 af 75
bandiande, med 62 mans betjening, samt en
he-villning af 1,79144 R:dr- Antalet af från inrikes
orter ankomna eller dit afgångna fartyg åtgjorde
samma år 148, om 2,509 sammanräknade läster.
Under vanlig årsväxt utföras härifrån ända till
12,000 tunnor spannmål, samt dessutom kalk och
skogsefTekter, såsom bjelkar, sparrar och bräder,
sandstensarbeten, ull och ylletillverkningar, samt
frukt och viktualier, särdeles färkött. Deremot
införes vin, salt, fiskvaror, specerier, tobak, lin,
bomull och andra kramvaror, samt stundom äfven
spannmål. Utrikes sjöfarten gäller mest Danzig,
Lubeck och Flensburg, och inrikesfarten
Stockholm och Kalmar. Stadens bamn är på sednare
åren upprensad och gjord tjenlig för ej alltför
djupgående fartyg. Ett Engelskt garfveri och 4
mindre tobaksfabriker äro bär anlagda. Från
stadens boktryckeri utgifves Wisby Veckoblad. En
fördelning af kongl. Svea artilleri är här förlagd.
Den kyrka, som staden nu begagnar, domkyrkan,
kallades fordom S:t Marta kyrka, och bar år 1190
blifvit grundlagd af Lübeckare. Hon är 96 alnar
lång, och bredast af alla kyrkor, som funnits i
Wisby. Dess byggnadsstil är blandad, och synes
bevittna, att särskilta partier af henne blifvit på
olika tider uppförda. Byzantinsk, Göthisk, och
sednare Tysk byggnadssmak finnas bär pä ett
sällsamt sätt förenade. Rummets resooans hörer
äfven till dess märkvärdigheter. Sjelfva
takresningen uppfördes år 1760. Domkyrkoförsamlingen,
med tillydande 5~ hemman utom staden, utgör ett
regalt pastorat. — Bland stadens fornlemningar
märka vi: stadsmuren, som ännu till betydlig del
är bibehållen, och fordom belt och hållet
omslutit staden. Inom dess omkrets finnas nu
sädesåkrar och planteringar. När den blifvit uppbyggd,
bar varit omtvistadt; men ett närmare
skärskådande synes utvisa, att den efterhand uppkommit,
och delvis på olika tider blifvit uppförd. Redan
före 1200-talet synes en med skottgluggar och
en slags murad skyttebank försedd mur af
omkring 20 fots böjd hafva blifvit uppförd, och den
qvarstår ännu på flera ställen nästan oskadd längs
vestra sidan af staden, mellan Krut- och
Mynttornen, äfvensom mellan 2:ne torn på östra sidan.
Muren bar sedermera åt landssidan fått en ännu
synbar påbyggnad af 6 à 10 fots böjd, hvarvid
skottgluggarna igenmurats, och i deras ställe mot
landsidan torn blifvit uppförda, hvars tinnar skjuta
60 à 70 fot i höjden, och af hvilka många ännu
äro fällt bibehållna. Kring murarna hafva till
stadens ytterligare försvar 3-dubbla grafvar med
lodrätt murade eller sprängda sidor blifvit
uppdragna. Detta befästningsarbete bar mot slutet af
Det. IV. 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
