- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
324

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

324

WiaingaO.

Wismar.

verken ar vestra bröstvärnet mest skadadt; det
var betydligt högre än det östra, öfver hvilket
man till och med knnde skjuta, då kanonerna på
vestra vallén riktades åt sjön. I fästningen finnas
ännu flera källare och bvalfgångär. Det gamla
grefliga slottet, som stått i öster och vester, bar
haft en hvälfd ingång åt en inre borggård.
Slottet bade utvändigt 60 alnars längd och 24 alnars
bredd, med tre alnars tjocka murar i nedra
våningen. Inre borggården lärer hafva varit alldeles
kringbyggd, med utbyggnader på slottets gaflar
uppemot öfra våningens fönster. På murarnas
insidor synas ännu några qvarlefvor af de präktiga
väggmålningar, som fordom prydde och förskönade
detta ståtliga grefveslott.

Wininswit, en socken i Wista bärad af
Jönköpings län, är belägen mil N.N.O. från
Jönköping, på en ö i Wettera, och tillhör 2 kl. reg.
Ön är öfver mil lång och öfver J mil bred.
Marken är i allmänhet ett stenfritt och skoglöst
högland, med jemn sluttning åt alla sidor mot
sjön, der deo slutar med en 6 à 8 alnar bog,
nästan lodrät jordvall. Denna vall är merendels af
stnrk lera, men bär och der äfven sandblandad,
och företer på ett ställe, mellan Näs och Stigby,
en liten bergssträcka af öfvergångslerskiffer. Vid
Kumlaby, nästan midt på ön, ligger öns största
köping. Grifthögar hafva här påträffats i ovanlig
mängd från olika åldrar, och man har derföre
trott, att kringboende stammar på denna ö baft
sina ättekumlar. Såsom en medelpunkt mellan
Göthalanden och Småland, har ock denna ö, då
Stockholm ännu icke var anlagdt, och Upsala ansågs
för aflägse, varit likasom hufvudstad, eller
konungarnes vanliga residensort. Carl VII, Erik X och
Joban I slutade alla här sina dagar. Konung
Magnus Ladulås afled äfven bär år 1290. Vid öns
nordvestra kust har legat ett slott, kalladt Borga
Slott, hvarom den s. k. Borga-sten ännu vittnar.
Vid södra ändan af ön låg Näsbo slott, som varit
konungasäte för konung Magnus och sannolikt för
Here af hans efterträdare. Lemningar deraf kunna
vid klart väder ännu skönjas i vattnet vid
sjöstranden, der dessa anläggningar med tiden
nedsjunkit. Vid konung Erik XIV:s kröning, den 20
Juni 1561, blef Wisingsö ett grefskap ät grefliga
familjen Brabe, som bär på allt sätt sökt bevara
minnet af historiska märkvärdigheter och bilda ön
till ett hemvist för vetenskaperna. Riksdrotset
Peder Brabe den äldre, död 1591, blef då förste
grefven af Wisingsö, och påbörjade anläggningen
af det nya slottet Wisingsborg, som af bans
söner fullbordades. Grefve P. Brabe den yngre
erhöll år 1645 af drottning Christina socknarna
Wi-reda, Haurida och Adelöf samt Ölmestad under
länsrätt, jemte förklaring, att bans grefskap skulle
vara förstärkt med dessa socknar, hvilka ock allt
framgent skulle tillhöra deo, som vore rätta
läns-arfvingen till Wisingsborg. Derjemte gaf hon ock
åt honom och bans blifvande arfvingar till
Wisingsö fullkomlig frihet från alla pålagor, under
hvad namn de varit eller framdeles påbjudas
kunde; samt tillerkände äfven åt booom och haas

arfvingar absolut jurisdiktion och halsrätt öfver
deras landtbönder och undersåtare, som på ön
vistades. Dessa privilegier bekräftades af kooung Carl
Gustaf år 1655. Brabeska området på denna ort
utbredde sig dä vida omkring i Östergötbland,
Småland och Westergötland; men vid
reduktionen åren 1681 och 1683 måste hela detta
grefskap återgå till kronan. Wisingsborgs slott
förföll då småningom, och afbrann fullkomligt år
1718, såsom man tror, antändt af någre Byske
fångar, som bär då förvarades. Ar 1636 hade
grefve P. Brahe på ön inrättat en skola, hvars
förmåner ban tid efter annan förökade med
betydliga donationer, af sina aflingegods och öfriga
tillhörigbeter, så att skolans jord slutligen
uppgick till iunemot 50 bela bemman, belägna inom
flera särskilda socknar. Sedan Wisingsborgs
grefskap reducerats, blef gref), skolan förvandlad till
ett kongl, gymnasium, jemte en kongl, trivialskola,
hvilka för öfrigt fingo behålla sina inkomster
enligt den grefliga staten. Är 1810 funnos här
2:ne lektorer, en gymnasii-docens, en rektor, en
konrektor och en kollega. Lärjungarne voro på
gymnasium 13, i skolan 21. Klan fann då för
godt att upplösa bela denna inrättning, och
skolans tillbörigheter fördelades (år 1811) på Wexiö
och Jönköpings allmänna skolfonder. Pä sjelfva
ön återstår af bela denna stiftelse nu blott en
vanlig folkskola. Kungsladugården Wisingsborg
utarrenderades år 1718 till enskild man, och bar
sedan år 1831 varit ställd under styrelsen öfver
ekeplanteringen på öns kronoallmänning, hvilken ock
med den omsorg bedrifvits, att år 1835 307,000
ekar bär funnos, utom skyddsträden, hvartill inan
användt lärkträd. — Sä väl runstenar, som stenar
med inskriptioner efter grefvarne Brabe saknas bär
icke. Ett boktryckeri, stiftadt af grefve P. Brahe,
bar här ock funnits. Scriptores Isl. et Sv. medii
ævi, Th. Petri piæ Cantationes, Gref P. Brahes
Hushållsbok, m. fl., hafva alla på hans
föranstaltande här blifvit tryckta. — Ön bar fordom
utgjort 2:oe socknar, Ströja och Kumla. Vanliga
landningsstället pä den motliggande
Westgötba-kn-sten är vid Heldeholm, och på den Småländska kusten
vid Meltby, i närheten af Grenna. Den sednare
vägen är kortare. Socknen innehåller 64 mtl., med
948 inbyggare pä en areal af 5,253 tunnl. Adr.
Grenna.

Wismar, uti Meklenburg, var en af de flera
besittningar, som tillföllo Sverige genom
Westfaliska freden. Sverige begärde genast vid
underhandlingens början denna stad med de
närliggande amten Poel och Neu-Kloster. Kejsaren
föreslog och Sverige antog det vilkor dervid, att
stadens besättoing, ehuru egentligen lydande under
Sverige, likväl borde bindas med någon slags
hyllning till hertigen af Meklenburg; men denoe
sednare vägrade envist och länge att ät Sverige
lemna något slags välde öfver Wismar. Då
beslöt fredsmötet att gifva Wismar åt Svenskarne,
utan någon slags inskränkning. Hertigen ångrade
sig nu och ville gerna antaga det förra förslaget
om gemensamt herravälde; men detta anbud kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free