Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
342
IVretakloater.
11’råh.
Trå säterier, 6S bondgårdar, 10 qvarnar och 9
fiskerier, jemte jord och tomter i åtskilliga
städer, hafva genom gåfvor och testamenten varit
detta klosters tillbärighet. All tioode af Wreta
socken och flera andra socknar var ock bit
anslagen. Konung Inge d. y:s enkedrottning,
Sverker d. y:s dotter Ingegerd, Carl Sverkerssons
dotter, samt Carl Knutssons dotter Christina voro bär
efter hvarandra abbedissor. Den sista abbedissan
var Sigrid Botolfsdotter, frän 1513 till 1538.
Klostret bade sitt eget sigill, hvaruti var aftryckt
Jesu moder med barnet på armen, och med
omskrift : S. Convenlus Sariclæ Martæ in Vrtlil.
Konung Gustaf I:s svärmor, Ebba Lejonhufvud, som
ej ville öfvergifva katbolska läran, tillbragte bär
sin enketid, ända till år 1549, då hon dog af
pesten. Klosterhusen kafva efterhand blifvit
förstörda, utom ett af täljsten, som sedermera af
Götha kanalbolag blifvit inredt till spannmålsmagasin.
Wretaliloater, med Stjernarp, en socken i
Gullbergs härad, ar beläget I mil N.V. från
Linköping, vid Götha kanal, och är præbendepastorat
åt biskopen i Linköping. Motala ström och
Svartån så igenom socknen. Marken är mestadels
slättbygd-, svartmylla och sand är den rådande
jordmånen. Vid kyrkan tinnes kalksten, hvaraf stenen
är tagen så väl till Linköpings domkyrka, som till
socknens nuvarande kyrka, hvilken är uppförd på
den gamla klosterkyrkan. En mängd kungliga och
förnäma personer, såsom konung Inge och hans
gemål, drottning Helena, konung Ragvald
Knapp-böfde, konung Waldemar Birgersson, Johan lll:s
svärmoder, Anna Eriksdotter Lejonhufvud, samt
flera af slägterna Mörner, Färla, Koskull, Some
och Douglas äro bär begrafna. Märkliga gårdar
i socknen äro: Brunneby och liunyshro (se dessa
ord), samt Odenfors, 1 mtl. berustadt säteri, med
vacker trädgård, mjölqvarn med 4 par stenar, och
såg. Vid gästgifvaregärden Sjögestad i denna
socken är häradets tingshus. Griftbögar synas på
åtskilliga ställen. Hemmanen i socknen äro 65.],
med 2,120 inbyggare. Arealen, jemte Stjernarp,
utgöres af 35,686 tunnl., hvaraf 6,080 äro sjöar
och kärr.
Wrigstml, med Nydala och Svennarum, en
socken i Westra härad af Jönköpings län, är
beläget mil S.S.O. från Jönköping, och tillbör 2
kl. konsist. Radande jordmånen är sand, och skog
fattas ej alldeles. Till pastors-bostället hörer
Köpstad Lossayården, 2 hemman, samt till
pæda-gogi-bostället Wr U/st ad Mdnsydrden, mtl., hvilka
jordegor blifvit till dessa boställen skänkta af en
friherre G. Gyllenstjerna, hvars slägt derföre en
tid bade patronaträtt i socknen, hvilken dock nu
upphört. Af samme Gyllenstjerna är ock här ett
hospital inrättadt, der socknens fattige njuta
underhåll och vård. Enkefru Hafström bar på
sednare ären till denna inrättning skänkt 1000 R:dr
r:gs. Största gården i socknen är Lundholms
säteri, om 7 J mtl., som år 1570 af konung Joban
III skänktes till rikskansleren Nils Gyllenstjerna,
men genom reduktionen år 1681 återtogs från
slägten. Tillbör nu en Rydbeck. I socknen är
sedan år 1827 en vexelundervisningsskola stiftad
för 60 barn. I Wirestorps ängar i denna socken
finnas omkring 30 springkällor, hvaraf 2 under
den hetaste sommar äro lika kalla som om
vintern. Socknen innehåller 35 \ hemman, med 1,380
inbyggare på en areal af 26,476 tunnland, hvaraf
1,020 äro sjöar och kärr. Adr. Wexiö.
It rit, ett annex till Odensjö, är beläget 9J mil
V.S.V. från Wexiö. Socknen håller 2 mil i längd
och 1 j i bredd. Jordmånen består af sand och
grusblandad jord. På skog är i allmänhet brist.
Socknen gränsar till Halland, meo är skiljd
derifrån genom Hogsjon. 1 socknen räknas dessutom
29 andra sjöar. Den nya kyrkan är byggd af sten
år 1836, och är 40 alnar läng, 20 alnar bred,
samt försedd med ett 27 alnar högt torn.
Hemmanens antal är I8;j, med 910 inbyggare pä en
areal af 33,349 tunnland, hvaraf 1,590 äro sjöar
och karr.
Wrak (Buleo), en roffogel af falkslägtet, har
trakten mellan öga och näbb beklädd med borst,
stjerten tvär eller något rundad, föga längre ån
vingarna; långa vingar, och 3:dje eller 4:de
vingpennan längst; liten näbb och medelmåttiga,
alldeles eller till en del fjäderklädda tarser. Han
flyger trögt med breda och trubbiga vingar; mea
stundom ser man bonom ändock sväfva
skrufformigt ganska bögt i luften. Wràkarne hafva stort
hufvud, undersättsig kropp, men korta tår, och
sakna den styrka och skicklighet i klorna, som man
träffar hos de flesta andra roffoglar, hvarföre de
ej heller någonsin fånga ett rof i flygten. De
lefva af fogeluogar, fä It möss, grodor, ödlor,
insekter och maskar, samt bygga sina bon på träd
eller bergspetsar. Ormnrdken (se detta ord) är
redan beskrifven. Tvenne andra i Skandinavien
förekommande arter äro: Fjösbenla Wräken (Falco
Lagopus) och Bivràken (F. apivorus). Den förre
har beoen fjäderklädda ända till tårna, stjerten är
från roten utåt hvit, näbben svart, iris brun, samt
näbbhud, munvikar och tår gula. Fogelns längd
utgör omkring 2 fot, och från vingleden ti fot;
gammal, har ban hufvud, bals, rygg, strupe och
bröst samt lårfjädrar och tarser rost- eller
bvit-gulaktiga. Ilan tillbringar bos oss sommaren, bland
fjäll och snödrifvor i Norrland och Lappland,
och förekommer i södra Sverige endast vid
flyttningstiderna, då man igenkänner honom på hans
tröga och låga flygt, samt ängsliga, hopkrympta
ställning. Deremot, om sommaren, under
fort-plantningsliden, i de trakter, hvarest han då vistas,
stiger ban bögt i luften, och låter höra ett bögt
och klagande kahaa. Hans föda bestär i råttor
och moss af alla slag, samt grodor, ormar och
insekter. Fjäll-lemlar förtär ban i myckenhet,
och fodrar med dem sina ungar. Bivråken åter
har trakten mellan öga och näbb beläckt med
täta fjädrar; bans tarser är korta, näbben
hoptryckt, saml stjerten läng och afrundad. Hans
längd är 2 fot, och vingbredden 4 fot och 2 tum;
näbben svart, iris och benen gula, samt öfra
kroppsdelarna mörk- eller svartbruoa. Han är bos
oss flyttfogel, och träffas någongäng om våren eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
