Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wardsberga slag.
WÅrgårda.
351
på eo areal af 5,392 tunnl., hvaraf 30 äro sjöar
och kärr.
YV&rtlnbergM slag. Enligt en nppgift af den
bekante historieskrifvaren Adamus Bremensis, skall
efter konung Eniund Gammals död ett häftigt
inbördes krig emellan tvenne prinsar af den fordna
Ynglingaätten hafva utbrustit, samt slutligen ett
ganska blodigt fältslag hafva hållits vid Wårdsberg
i Ostergötbland, ej långt från Linköping, hvarest
de båda fiendtliga krigsbärarna slutligen möttes.
Der säges det att nästan alla de ypperste män uti
bela landet skola hafva stupat, isynnerhet alla
medlemmar af det gamla konungahuset, hvilket
således blef alldeles utrotadt, sedan straxt derpå
äfven de båda stridande prinsarne fällt hvarandra
uti en envigeskamp vid den nära derintill liggande
Kimstads kyrka.
W&rfruberg kallades under katholska tiden ett
nunnekloster, som uti konung Erik Läspes tid,
omkring år 1237, anlades på Fogdön i Mälaren,
och hvilket invigdes till den beliga Jungfru Marias
ära. Det var inrättadt för nunnorna af den stränga
Cistercienser-orden, och bland andra förnäma
fruntimmer blef äfven den unga Ingrid af
Folkonga-ätten, den mäktige Filip Jarls dotter, dit insatt,
samt anses hon hafva blifvit den första abedissa
derstädes. Detta kloster räknades dock aldrig bland
de mera utmärkta.
Yükrfrurtag. Så kallades fordom här i Sverige
tvenne dagar om året. Den ena var Jungfru
Marias bebädelsedag, vanligen firad den 25 Mars;
men om samma dag råkade att infalla i
dyrnmel-veckan, så firades don, enligt en gammal
plägsed, i stället om lördagen näst före palmsöndagen,
ett bruk, som för öfrigt ännu iakttages. En
annan Vårfrudag var den så kallade "Dyre
Vårfru-dag," eller Jungfrn Marias himmelsfärdsdag,
hvilken, till åtskillnad från den förra, kallades af
gammalt "Mariomesso sidari a surnar," d. v. s.
Mariemessan, den sednare oin sommaren. Den
filades den 15 Augusti, hvilken dag ännu i våra
almanackor bibehåller namnet. Dä troddes Jungfru
Maria hafva aflidit, och vid den på samma dag
firade högtidliga messan plägade alla de förmenta
omständigheter noga beskrifvas, som egt rum vid
bennes död och himmelsfärd; likaledes skildrades
ganska omständligt bela hennes lefnad med många
tal och sånger. Äfven efter lutherska lärans
införande firades denna dagen länge med serskild
gudstjenst, då texten till evangelium togs af Luc.
5 kap.
làrfru-G i I lef , äfven kalladt Soenska Manna Gille,
hade sina stadgar daterade från år 1405, och
var näst S:t Gertruds och Helga Lekamens Gille
det förnämsta i Stockholm, så väl i anseende till
antalet af sina ledamöter, som sin förmögenhet;
men blef slutligen af någoo nu obekant orsak så
fattigt, att det af sina inkomster ej kunde
upprätthållas, hvarföre dess ålderman, jemte
bisit-tarne och den förnoftigare delen af bröderne, år
145Y bos erkebiskopen anhöllo, att deras gille
matte samman.lås med Heliga Lekamens Gille,
nu-der samma ålderman och skrå; en begäran, som
äfven samma år bifölls. Vårfro-Gillets hus var
beläget på Skomakaregatan, och detta sällskap
skall i By- eller Storkyrkan hafva baft tvenne
altaren, nemligen Vårfru Conceptionis och Vårfru
Visitationis. Se för öfrigt Gille.
Wärfruheui, ett annex till Sköfde, är beläget
mil V.S.V. från staden. Kyrkan har varit
helgad åt Jungfru Maria: deraf namnet. Socknen
innehåller 13 hemman, med 372 inbyggare på en
areal af 4,397 tunnland, hvaraf 156 äro sjöar
och kärr.
11’arfrukyrka, annex till Enköpings stads
församling, är beläget i Äsnnda och Trögds härader,
rundt omkring staden Enköping. Mellersta och
vestra delarna af socknen, omkring Enköpings-ån,
äro mestadels jemna och skoglösa; utefter sjön
och ett stycke inåt landet sträcker sig dessutom
en vidlyftig ängsmark. Åkerbruk är
bufvudnä-ringen. Runstenar och grafhögar visas bär på
flera ställen, äfvensom lemningar efter
befästningar vid Ulunda och Äbl. De betydligaste
gårdarna äro: Böda och Walla, det förra 1, det
sednare 2 mtl. frälse-säteri. Hemmantalet är 53T9t>
förrn, mtl., hvaraf 15-{-£ skatte, 6J krono, 31 J
frälse. Folkmängden är 1,087 personer på en areal
af 16,802 tunnl., hvaraf 200 äro sjöar och kärr.
• åiTrukyrkor. Sä kallades i allmänhet våra
äldsta nordiska kyrkor, emedan de gemenligen
voro helgade åt den beliga modren Jungfru
Maria, hvilken vanligen af folket benamodes "Vår
Fru." I Upland kallades äfven länge en
Vårfru-kyrka af allmogen Vàrkarskyrka , d. v. s. "Vår
kära frös kyrka." Sådaua kyrkor höllos ofta för
serdeles beliga, och endasl de ståtliga
domkyrkorna fingo med tiden ett större anseende.
Yarfrupeoiiiiig kallades en serskild beskattning,
som öfver hela Sverige en tid utgjordes till
understöd för Wadstena klosterbyggnad. Redan
körning Håkan bade försökt att införa densamma,
ehuru den på hans tid icke ville komma rikligt i
gång; men kort efter konung Albrekts uppstigande
på thronen, eller år 1366, tillvägabragte den då
i Rom varande beliga Brigitta, genom sin son
Birger och flera af sine nitiske anhängare här i
Sverige, att Albrekt och Svenska rådet påbjöd, det
hvar och en menniska i Svea och Götba riken
skulle ärligen gifva eo eller flera penningar till
klosterbyggnaden i Wadstena. Emellertid synes
denna extra beskattning aldrig hafva varit
betraktad såsom en ovilkorlig och laglig utskyld, ulan
snarare såsom eo frivillig gärd, hvilken räknades
till de då för liden så mycket prisade "goda verk
och gerningar;" äfven synes den icke beständigt
hafva fortfarit, utan förmodligen efter klostrets
follbordande och invigning alldeles kommit ur bruk.
WargÄrda, en frälse-egendom, är belägen i
Si-eneds socken af Elfsborgs Iao, bar ett vackert
läge otmed Säfve-åo. Denna egendom blef
namnkunnig år 1824, då rånare, den tiden mera
ovanlige, inbröto sig till dåvarande ägaren doktor
Kullman och dess fru, samt illa misshandlade det
ålderstigna paret. På en åker utmed Säfve-ån
linnes upprest en, mer au i alnar öfver jordytau,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
