Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lliifVrriunilH.
kollegium från Wenersborgs län inkomna
uppgifter på qvantiteten af i nämnda ort åstadkomna och
afstämplade samt till andra delar af riket
förpassade väfnader, har tillverkningen i medeltal
utgjort omkring följande belopp:
Alnar.
Af bomullsväfnader...........5,310,000
„ linneväfnader............. 120,000
„ blaggarnsväf............. 700,000
„ vadmal och andra ylletyger..... 1,000,000
„ väfnader af diverse blandadt slag . * 10,000
7,140,000
hvartill komma:
Band diverse slag . . 1,500,000 alnar.
Dukar..................700,000 st.
Täcken, mössor och
tröjor..............50,000 d:o
Strumpor och vantar . 60,000 par.
Utöfver hvarje orts eget behof har
dessutom i enskilda hushåll inom de
öfriga länen blifvit förfärdigadt, samt
otom orten försändt i medeltal omkring
nedanstående aulal alnar:
I Hernösands län, lärft, finare och
gröfre..................................320,000
„ Gefleborgs län, gröfre lärft och bol-
sterväf................ 2,260,000
„ Halmstads län, ylle- och linneväf . . 130,000
„ Jönköpings län, ylle- och linneväf . 50,000
„ Nyköpings län, hufvudsakligen jlie—
väf....................................20,000
,, Mariestads län, linneväf..............15,000
„ Wexiö län, linne- och bomullsväf . 12,000
„ Linköpings län, ylle- och linneväf . 13,000
„ Wisby län, ylleväf....................10,000
„ Kristianstads, Kalmare, Götbeborgs,
Jemt lands och Westerbottens län,
tillsammans............................30,000
Summa väfnader 10,000,000.
Vöfnadsfabrikationen såsom busslöjd bar således pä
de sednare ären bögst betydligt ökat sig, då den,
enligt officiella uppgifter, år 1834 endast uppgick
till något öfver 6,000,000 alnar. Deremot hafva
bomulls- och linneväfnadsfabrikerna under samma
tid något minskats till antal och arbetare, men
deras tillverkningsvärde åter något stigit, och har
detta i medeltal utgjort omkring en baif million
K:dr banko, eller något deröfver, årligen.
WüfverNumln * annex till Roxlösa, är beläget
vid Wettern, 1 ^ mil S.V. från Wadstena.
Om-berget upptager en del af socknen. Jordmånen
består af svartmylla och lerblandad mylla. Ängen
är knapp, och skog saknas. Åkerbruk är
hufvnd-näringen, dernäst fiske i sjön Tåkern. Vid
Tä-kerns vestra strand ligger kyrkan, som är ganska
gammal. Gästgifvaregården Nyhy är här belägen.
Utmed sjön Tåkern ligger och Wofeersundo
Norr-ijård, ett kronoskatte-rusthåll, med qvarn. En
hälsokälla vid Norra Djursledet har med fördel
blifvit nyttjad mot rheumatismer, ntslag och
maskar. Socknen innehåller 10 £ hemman, med 348
Vttg- och vatten Ity Kgnniift-korpsen. 355
inbyggare på en areal af 4,420 tunnland, hvaraf
950 äro sjöar och kärr.
lngabrer. Så kallades fordom ett slags pass,
innehållande rättighet till fri resa genom bela
landet, hvilka konungarne utfärdade för sina
utskickade embets- och tjenstemän. Ifrån äldsta tider
bade det varit sedvanligt, att alla bud, som foro
i konungens eller kronans ärenden, skulle öfverallt
dit de kommo ega att erhålla fri förtäring och
skjut9 under hela resan. Som emellertid denna deras
rättighet missbrukades af mänga enskilda
vägfaran-de, så påbjöd slutligen konung Johan III, att
kronans brefbärare skulle, till skillnad från andra,
medföra ett så kalladt "Vägabref," hvartill konung
Carl IX sedermera gaf dem s. k.
"hrefdragarebric-kor, med utsatt tecken, huru många hästar
innehafvaren hade rätt att begagna.
YKgafrid. Öfverfaller man annan å allmän väg,
eller gata, med bugg och slag, eller bugger
och bryter sönder vägfarande mans resetyg; böte
40 daler för fridsbrottet, och för slagsmålet efter
lag, gälde ock skadan åter. Ropar och skriar
någon af öfverdåd på allmänna vägar, gator och
gränder, eller någon med ord eller å annat sätt
förolämpar, böte 5 daler, bälften till angifvaren
och bälften till de fattiga, ändå att ingen skada
skett. Upphäfver eller förderfvar man allmänna
broar, kastar kull milstolpar, milstenar, eller
andra märken, eller verk, som till allmän nytta eller
prydnad uppsatte äro, böte 40 daler och skadan
åter. Oroar man postiljon och ej lemnar bonom
halfva vägen, då ban genom blåsning i post
hornet gifver sig tillkänna, böle 10 daler,
tüshällnins. Allmän landsväg skall vara 10
alnar bred emellan diken; der ban redan är 12
alnar bred, skall ban så vid makt hållas. Väg till
kyrka, qvarn och by skall vara 6 alnar. Vägarnas
lagning och grusning skall verkställas från vårens
hörjan till d. 1 Juni, samt vägsynerna vara
verkställda till d. 14 i samma månad. Allmän
vinterväg öfver sjöar och mossar skall hvarje by för
sina ägor utstaka. Försummas plogning och
skottning vid inträffande snöfall, böte hvarje delägare
i ploglag för hvarje gång 3 R:dr 16 sk. b:ko.
Årliga afgifterna för väghållning uppgingo är 1842
för bela riket inalles till en suinma af 923,172
R:dr b:ko, hvaribland 870,635 för landet och
52,537 för städerna.
lHlf och vnttenhyssnnrin-korpRen. Under
den 6 Augusti 1841 uppdrog Kongl. Maj:t åt en
tills vidare förordnad förvaltning, benämnd
"Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,"
att under chefens för civil-deparlementet inseende,
handlägga tekniska och administrativa ärenden,
angående I) Anläggningar och förbättringar af
kanaler, slussar, vägar, broar, färjor, samt andra
vatten- och landtkominunikatinner; 2)
hamnbyggnader och muddringar; 3) strömrensningar; och 4)
arbeten för beredande af större odlingsföretag,
medelst utdikningar eller aftappningar af sanka
trakter och sjöar. Samma dag utfärdades äfven
en särskild nådig instruktion, hufvudsakligen af
följande innehåll: De uti förestående fördelning om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
