Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Yckenberg.
Ydre.
367
det kunnat hänföras till konung Christofers tid,
och således någon verklig grund fnnnits för hans
ifrågavarande uppgift, lärer i alla fall den s. k.
Johannes af Europa svårligen kunnat hafva varit
något annat, än en lycksökande äfventyrare,
hvilken måhända kommit från österlanden, och genom
den anförda prunkande skrifvelsen velat förskaffa sig
något anseende vid hofvet. Emellertid antager
Messenius såsom en afgjord sak, att detta äktenskap
verkligen varit å bane; men förklarar sig icke
känna orsaken, hvarföre afhandlingen icke kom till
fullbordan.
Y.
Vckenberg, Petter, politiborgmästare i
Upsala under sistförflutna århundrade, bar vunnit ett
eget slags ryktbarhet för den löjliga svulstighet,
hvarmed han späckade de tal, ban ofta och gerna
höll vid serskilda högtidliga tillfällen, och hvilka
gemenligen väckte ett synnerligt löje hos åhörarne.
Mest namnkunnig blef ban för ett Tal öfver
kronprinsen Gustaf Adolfs födelse iTT8. Det berättas
att Schröderheim, som vid samma tillfälle gaf
idéen till många löjliga transparanter och
inskriptioner, äfven författat eller åtminstone förbättrat
detta tal. Den sednare uppgiften synes ock genom
sjelfva talets beskaffenhet sannolik. Man tycker
sig nemligen öfverallt märka tvenne serskilde
talare, en, som enfaldigt och godhjertadt tolkar
sina känslor så godt ban kan, och en annan, som
vänder allt till karrikatur. Detta förhållande
visar sig redan vid sjelfva början, som lyder
sålunda: "Mine Herrar! Värdaste sammanträde! Jag
ser bär en samling, som utmärker kärnan och den
yppersta del af stadsens sannskyldiga invånare;
till-räknen mig icke min förvirran, då jag anser eder
alla, lika med mig, ega samma uppsåt, samma
vilja, och tillika, vida öfver mig, uti förmåganatt
tolka anledningen till denna dagens glädje och
allas vår gemensamma förnöjelse; men, vördade
Samfund! tärningen är trillad, och till min
mun-tran felar den sanning icke, att i samma män,
som jag stapplar af svagbet, visar sig edert
ädelmod, då J ansen ett godt hjertas osminkade
böjelse, att bär uppfylla bristen, och vara den
fullkomligaste motvigt." Efter denna tirad, som
synes vara af Yckenbergs egen band, följer en
annan, som torde vara tillagd af Schröderheim:
"Herdars och Nymfers okonstlade qväden gifva ju
understundom behag åt mästare af bästa smak,
och dä lutan klingar af vällust, styrd af
menlösbetens egen band, under det att pipan ljuder i
lunden, plägar man icke vara så nogräknad att
efter reglor tvinga oskuldens läten," o. s. v. An
stegras den komiska effekten genom ett febuseri,
på andra ställen åter genom en platt upplösning
af någon bild, t. ex.: "Medborgare! Stadna bär!
lyft ditt flor! om du sådant hittills nyttjat," m. m.,
der man med all sannolikhet kan förmoda ett
tillägg af en främmande band. Huru som belst detta
Tal bar tillkommit, är det en ypperlig parodi på
dylika tillfällighetsfoster, och mången Yckenbergs
embetsbroder knnde sedermera med skäl säga,
såsom det heter i Äreporten, af fru Lenngren:
Jag tänkt på något tal, men det är svårt att tala
För en borgmästare nu mer med distinktion,
Alltse’n min medbrors tal, borgmästarna i Upsala.
Borgmästaren Yckenberg inblandade stundom i
sina svulstiga tal lika bögtrafvaride verser. Några
sådana, hvilka förekommo uti ett tal, som ban
höll till konung Gustaf III:s pris och ära, och
hvilka lydde som följer:
Vår Gnstaf, stor i makt, som ban är stor i namn,
nan både solens upp- och nedgång tar i famn,
gåfvo genast ett qvickhufvud anledning till denna
lyckliga travestering:
Om Yckenberg var stor, som Yckenberg nr dum,
Ilan mellan solens upp- och nedgång ej fick rum.
Ydre , ett kontrakt och ett härad i
Östergötb-land, börande till Linköpings stift och län.
Kontraktet innefattar 8 socknar: Torpa, Asby, Sund,
Vestra Ryd, Svinbult, Norra Wi, Tirserum och
Malexander, af hvilka Svinbult är annex till Vestra
Ryd, och Tirserum till Norra Wi. Häradet
innehåller: Torpa, Asby, Sund, Vestra Ryd, Svinbult,
Norra Wi, samt delar af Malexander, Rumskulla
och Askeryd, hvilken sistnämnda del kallas
Lä-gerbobygd. Kontraktet båller i längd 4| mil, i
bredd mil, och innehåller 36U oförm., eller
296 förrn, hemman, bland hvilka är en stor mängd
säterier (endast i Torpa finnas 11), på en areal
af 228,605 tunnl., med en folkmängd, vid 1849
års början, af 11,189 persorner. Ydre är
märkvärdigt såsom en af Sveriges skönaste trakter,
med våglika dal- och höjdsträckningar, som förete
en än idylliskt leende, än romantisk vild natur.
1 förra hänseendet må nämnas: Torpadalen;
väg-sträckningen mellan Torpa och Asby, synnerligast
genom Asby prestgårds hagar, der Somen
framblickar mellan resliga björkar; östra delen af Asby
udde, med sina, liksom pä en terass, högt öfver
Somens yta, liggande gårdar; östra Lägarns strand,
från Forsnäs till F.d i Sunds socken, och
fortsättningen af samma strand, från Ed till Vestra Ryds
kyrka; och slutligen vestra Lägarns strand, från
Tunnarp till Hesters lid. 1 sednare hänseendet
förete sig vestra delen af Asby udde, synner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
