- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
374

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

374

1’aby.

Yxkull.

Februari månad 1305 åtföljde ban konnng Birger
på dennes fälttåg emot de båda hertigarne Erik
och Waldemar. Han var då konung Birgers råd
och deltog, tillika med de öfrige riksråden i den
förlikning, som kort derefter afslöts emellan
Birger och bans bröder, samt bekräftade den
högtidliga förlikningsakten med sitt namn och sigill.
Han lärer hafva aflidit är 1308.

Yitby, annex till Kenneslöf, är beläget i Höks
härad, ^ mil O.S.O. från Laholm. Bland socknens
fornlemningar märkas Tvaatenarne, som sägas
beteckna en i forntiden bär hällen tvekamp mellan
Starkother och Hergrim. På ett annat ställe vid
Laga-ån är ett berg, som kallas Wal/inlt, och som
fordom lärer varit begagnadt till ättestupa. En
annan bär befintlig fornlemning kallas
Midsommars-Ht ugan och liknar en grotta, 6 alnar i fyrkant,
med nedgång likasom till en kallare. Socknen
innehåller 11} bemman, med 638 inbyggare på en
areal af 7,637 tunnland, hvaraf 55 äro sjöar och
kärr.

Tnlnil, en stapelstad nära hafvet, 62 mil från
Stockholm och 6 mil från Malmö, är en bland
rikets äldre städer och har troligen först
uppkommit nnder medeltiden. Ben tillbör tredje klassens
städer och är liten, men någorlunda väl byggd,
fastän med trånga och irreguliera gator.
Hustomterna äro till antalet 506 och taxeringsvärdet å
tomter och jord utgör 865,936 B:dr b:ko.
Stadens publika bus äro rådhuset och trivialskolan,
samt husarkasernen och lankasterskolan.
Kyrkorna äro tvänne, nemligen S:t Petri eller
hospitals-kyrkan, grundlagd år 1267; samt Marie kyrka,
eller den egentliga stadskyrkan, som, i förening
med Oya och lledeskoga landtförsamlingar, utgör
ett regalt pastorat. Här finnes rådhusrätt,
sjömanshus-direktion, sparbank samt sjötullskammare
och postkontor, hvarifrån posterna expedieras
öfver sjön till utrikes orter. Tvänne gånger i
veckan afgår härifrån posten till tyska landet öfver
Greifswald medelst fram- och återgående
prenssi-ska och svenska ångfartyg. Hamnen är pä
sednare åren betydligt förbättrad, och fartyg ända
till 15 fots djup kunna der ligga säkra för storm
och oväder. Stadens förnämsta rörelse bestar i
spannmålshandel, som i sednare ären mycket
utvidgats samt äfven bedrifves af flere stadens
handlande med egna fartyg pä utrikes ort. Torsk, ål,
sill och lax fångas i saltsjön. Stadens garnison
ntgöres af en der ständigt förlagd sqvadron af
Kronprinsens husar-regemente. En privatbank med
utlåningsrätt och betydlig länefond bar här blifvit
inrättad af kommerce-råderne Hemberg och
Bergman samt handlanden G. Ilagerman, och
utdelningen deraf till aktie-egarne skall hafva utgjort
ända till 11 procent. Ystads nuvarande välmåga har
till en stor del blifvit grundlagd under
kontinentalkriget på kejsar Napoleons tid, då staden af
Engelsmännen emottog de mångfaldiga dyrbara
skeppslaster, som af dem blifvit uppbragta i Östersjön,
och såsom konfiskerade försåldes i Ystad till
ganska låga priser. Staden eger 653 tunnland åker,
186 äng, 800 skog och utmark, samt betalar i

årliga statsbidrag omkring 37,120 R:dr b:ko.
Antalet af dess bandiande utgjorde år 1844 29
personer med 4V mans betjening. Hela folkmängden
uppgår till 4,155 invånare.

Ytter by, annex till Kongelf, är beläget norr om
denna stad, vid Nordre och Gölha-elf. Socknen
otgör ett jemnt, öppet och bördigt, men skoglöst
land. Rådande jordmånen är lermylla, och
bränntorf saknas ej alldeles. Kronosäteriet
Kastellgården (se detta ord) är bär beläget. Ett annat
säteri, Maneherg, finnes här äfven. På ett gärde,
kalladt Kongsvalten, inom dess egor, skall det
bekanta mötet mellan nordens tre konungar, Inge i
Sverige, Magnus i Norrige och Erik Ejegod i
Danmark år 1100 hafva blifvit hållet. Socknen
innehåller 45J mantal med 1,485 inbyggare på en
areal af 8,378 tunnland, hvaraf 530 äro sjöar
och kärr.

Yxknll. Denna gamla adliga ätt räknar en tå
hög älder, att en af dess stamfäder, riddaren
Lo-dolf, påstås redan hafva lefvat uti kejsar Ludvig
den Frommes tid och stupat nti ett slag emot
Norrmännen år 874. En riddar Adelgerd, som förde
öfverbefälet öfver bela Holstein och dog 9sS,
hörde äfven till denna ntt. När den tappre biskop
Albertas år 1198 förde en del af Holsteins unga
adel med sig till Lifland, voro deribland äfven
tvenne bröder från Holstein, Daniel och Conrad,
och från dessa två härstamma alla Lillandske och
Svenske herrar Yxkull, Yxkull von MeyendorfF orh
friherrar Yxkull Gyllenband. Namnet upptogs
sedermera efter det vid Düua belägna arfgodset
Yxkull.

Yxknll, Otto, en son af Detlov Yxknll,
kämpade 1595 under riksmarsken Klas Fleming tappert
mot Ryssarne; blef sedan ståthållare på Narva
och 16(10 fältmarskalk. Dog året derpå. Han var
stamfader för familjen Yxkull Gyllenband.

Yxkull, IVnlniar, son af landträdet i Estland.
Didrik Woldemarsson von Yxkull till Ryssel,
introducerades redan 1625 på svenska riddarhuset,
då han skref sig herre till Casti, Djursnäs,
Oge-sta och Körunda. lian hade först kommit till
Sverige uti körning Johan Ill:s tid och varit bans
kammarjunkare; sedermera blef han hofmarskalk bos
Carl IX. Han var gift med Helena, en natorlig
dotter af hertig Magous af Östergötbland med
Anna von llaiibitz. Dennas son

Yxkull, Wolmar, som skref sig till Djursnäs
och Sarslax, var öfverste-löjtnant då ban 1614
förordnades till kommendant på Nyköpings slott.
Blef sedermera utnämnd till öfverste för ett
fotregemente och dog den 14 Januari 1649.

Yxkull (»yllenbnud, Otto, en son af
Reinhold Göranson von Yxknll till Koski orb
Paden-orm, uppböjdes 1648 till friherre, saml skref sig
sedan friherre till Padenorm och Pöbajärfvi. Han
var då krigsråd och general kommissarie öfver
Estland och Ingermanland. Han dog utan manliga
arfvingar.

Yxkull, Otto Reinhold, en son af
öfverstelöjtnanten Fabian Reinholdsson Yxkull, föddes i
Lifland den 11 Augusti 1670 samt blef 16s7 kor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free