Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
386 Åka stift» biskopar.
Åbo stift» biskopar.
pen Stephanus omkring år 1172 hafva sändt en
för sin lärdom och stora gudfruktigbet berömd
man frän Westergötbland, benämnd Rudolphus, att
såsom öfverberde vårda de kristoa församlingarna
i Finland. lian förmäles hafva haft sitt tillhåll i
Rändamåcki, samt med högsta Bit hafva arbetat på
att befästa och utsprida den kristna läran.
Slutligen led han martyrdöden år 1178 af några i
landet infallne Kurländare. Efter bonom kom
Fulki-hus, förut kanik i Upsala, hvilken äfven hade sitt
säte i Rändamäcki. Då Ryssarne 1198 gjorde ett
förfärligt härjande i Finland, måste han tlykta
undan; men säges sedermera hafva återkommit och
lefvat några är derefter. Thoma», en Engelsman,
blef biskop 1209. För honom tycktes
Rändamäcki vara en allt för ringa boning, hvarföre ban ock
1228, med påfveos tillstånd, Uyttade biskopssätet
till Åbo. Vid samma tillfälle fick ban för sig och
sina efterträdare påfvens upplåtelsebref på alla de
lundar och afgudabus i Finland, hvilka under
be-dendomen varit helgade åt landets fordne godar.
ilan öfvergaf slutligen sitt stift och satte sig ned
på Gottland, hvarest ban dog år 1218. Birger
Gregersson, af en adlig ätt från Westergötbland,
bade redan en lång tid varit kansler bos konung
Erik Läspe, då ban 1240 sattes till biskop i Åbo
efter deo afvikne Thomas. Uti bans tid lades
Österbotten och Tavastland under stiftet. Han dog
1249. Ragvaldus, äfven från Westergötbland,
började inrätta kanikdömen i Åbo. Dog 1266.
Ca-tillus, konung Waldemars kansler, visade sig
mycket mån om stiftets och biskopssätets förkofran.
Deltog såsom riksråd at i flera vigtiga politiska
förhandlingar och underskref bland annat äfven den
ryktbara Alsnöstadgan. Dog 1285. Johannes,
förut prior för Dominikanerne i Sigtuna, blef 1290
erkebiskop i Upsala. Magnui Thunssnn, den
förste Fione som blef biskop i Åbo, förut kanik i
Upsala. Uti bans tid lades Karelen under Åbo
stift; då erböll äfven staden Åbo sina privilegier.
Han fullbordade domkyrkobyggnaden och afled 1308.
Ragvaldus 11, från Åland, invigdes 1312. Han
började uppbygga biskopsslottet Kustö. Uti bans tid
blef staden Åbo bränd och domkyrkan plundrad af
Ryssarne. Han dog 1321. Benedictus, en Svensk
man af adlig härkomst, förut kanik i Upsala,
utmärkte sig äfven genom tapperbet, och bidrog att
tillfoga Ryssarne ett svårt nederlag. Dog 1338.
Hemming, förut kanik i Upsala, berömmes mycket
för lärdom och driftighet. Uti bans tid kom Åland
under stiftet. Han var en för sin tid ganska
myndig man, af stort inflytande på alla dä gjorda
politiska förhandlingar. Då ban något allvarsamt
klandrade Magnus Smeks uppföraode, blef ban af
denne konung fängslad, men snart åter frigifven.
Sjelf gudfruktig och ostrafflig, böll ban den
strängaste uppsigt öfver alla presters och munkars
lefverne inom sitt stift. Han dog 136? och blef
1513 af påfven kanoniserad. Henricus Hermanni,
förut domprost i Åbo, dog redan 1368, innan ban
hunnit tillträda stiftet. Johannes Petri, förut
akademi-rektor i Paris och kanik, visade sig städse
såsom en sträng och nitisk biskop. Dog 1370.
Johannes Aboensis är föga känd, och dog 1364.
Björn Gregersson, förut prior för
Dominikaner-munkarne i Åbo, stiftade erkedjeknedömet
derstädes och grundlade Nådendals kloster. Var en
ga«-ska myndig man och deltog väsendtligt i den
tidens politiska förhandlingar. Dog 1412. Mafm
Olavi Tavasl, förut erkedjekne och kansler bos
ke-nung Erik af Pommern, lät uppföra det ståtligt
biskopshuset af sten och utvidga biskopsslottet
Kustö. Företog 1420 en pilgrimsresa till Kristi
graf, samt inrättade bospitaler och fattighus ili
alla församlingar inom stiftet. Förökade mera is
någon annan biskopsdömets anseende. Var
dessutom äfven en af sin tids mest inflytelserike
politiske personer. Afsade sig frivilligt embetet 1450
och dog två år derefter. Olavus Uenrici, deo
förres systerson, bade förut med mycket beröm
blifvit magister i Paris, lektor och bacalaureus
theo-logiæ samt rektor vid universitetet. Sedermera
domprost i Åbo och kaplan bos konung
Christoffer. Höll som biskop alltid konung Carl
KnoU-sons parti. Dog 1460. Konrad Bitze, en lärd did
och magister från Leipzig, bade förut varit
abbot för Bernbardiner-munkarne uti Senis i Italien.
I bans tid afbrann domkyrkan, Åbo stad och Kustö
slott. Ilan dog 1489. Magnus Nicolai, af dn
gamla Finska adliga ätten Carpelan, en vidtberest
man och magister från Paris, var domprost i Aho
då ban valdes till biskop. Han ifrade strängt emot
de andliges öfverhandtagande dåliga lefverne, och
nti bans tid led Finland förfärligt af Ryssarnes
härjningar. Han dog år 1500. Laurentius Michatlu,
född Finne och magister från Paris; förut
domprost i Åbo. Var en from och gudfruktig min;
dog 1507. Johannes Olavi, äfven född i Finland,
magister i Paris och domprost i Abo. I hans tid
brändes staden af Danskarne. Död 1510. ^rn<l
Kurck, förut kanik och decanus i Åbo, måste
tiga till flykten för Christian II:s tyranni, dä ban
på vägen drunknade 1522. Han var stiftets siste
kathoKke biskop. Martinus Skytte utnämndes till
biskop 1528 och arbetade mycket för den
evangeliska lärans utbredande. I bans tid afbrann Aho
stad tillika med domkyrkan och biskopsgården. Han
dog 1550. Michael Agricola, född i Finland,
magister från Wittenberg och skolmästare i Åbo. I
bans tid afskiljdes Wiborgs stift från Abo stift.
Dog 1557. Petrus Fothngus, från Östergötblanrf,
förut kyrkoherde, ifrade isynoerhet mycket för
kyrkomusikens förbättrande. Afsattes af konusg
Erik XIV 1563, emedan ban hållit med hertig
Johan. Paulus Juslen, född i Wiborg och
magister från Wittenberg, samt förut den förste biskop
i Wiborg. Författade på latin en krönika em
sina företrädare på Abo biskopsstol. Sändes på
beskickning till Ryssland, hvarunder han led
mi(-ga svåra misshandlingar. Dog 1576. Henhcns
Canuti afsattes af Jobao III, emedan ban icke
ville arbeta för lithorgien. Ericus Frid utnämnde»
1583 till biskop för sin ifver för litburgien.
üs-derskref sedan Upsala mötes beslut, och
författade en handbok för de Finska församlingarna.
Afled i en hög ålder 1625. Isak Rolhocms, förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
