Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åker.
Åkerbruk.
391
lyda 4| mtl. inom socknen. Inalles innehåller
socknen 17 £ mtl., med 264 inbyggare pà en areal
af 2,199 tonni., hvaraf 10 äro sjöar och kärr.
Åker, Oatrn, är en socken, belägen vid hafvet,
3 j mil N.O. från Stockholm, och tillhör 2 kl.
pair. Socknen är till betydlig del berg- och
skogsmark, serdeles mot vester och norr, samt
till en del atmed hafvet. Jordmånen är pä
slättbygden lera, eljest sand och mojord. Jemte
åkerbruk idkas ängs- och skogsbrak, fiske och någon
bålfart, samt vid herrgårdarna trädgårdsskötsel.
Genom socknens skärgård går stora segelleden från
norra Östersjön. Betydligare gårdar i socknen
äro: Nas, 4 mtl. frälse; Tuna, der Åkers-ån
utfaller, 6^ mtl. »katte-säteri; Margretelund, 1 J
mtl. frälse-säteri; Åkersberg, 1 mtl. frälse; Dyvik,
2 mtl. frälse-säteri, m. fi. Kyrkan är ombyggd
år 1650 af enkefru Oxenstjerna till Margretelund,
hvars slägtingar der hafva sina grafvar. Socknen
räknar inalles 841- bemman, med 1,630 inbyggare
på en areal af 20,648 tnnnl., hvaraf 1,580 äro
sjöar och kärr.
Åker, med Ärja samt Lenna, är en socken i
Åkers bärad, 1 j mil S.S.O. från Strengnäs, och
tillbör 2 kl. præb. Åkers styckebruk och
krutbrak äro bär belägna. Inom socknen ligger ock
säteriet Berga, med tegelbruk, sågverk och
mjöl-qvarn med 4 par stenar. En son till kyrkoherden
M. J. Agriconius, i denna socken, blef adlad med
namnet Sainoel Åkerhielm. Socknen innehåller
49‡ bemman, med 1,820 inbyggare på en areal
af 27,124 tunnland, hvaraf 1,650 äro sjöar och
kärr.
Åker, ett skeppslag, utgör, jemte Wermdö och
Oanderyds skeppslager, samt Färentuna och
Sollentuna, en domsaga. Åkers skeppslag omfattar,
utom en mängd öar och skär, en kuslbygd af 3
mils längd, och en till halfannan mils bredd inåt
landet, temligen bergländig och backig, serdeles
norrut, samt endast bär och der jemn och af
odling upptageu De tre socknar, som böra hit,
äro: Riala och •Kulla, samt, sydligast, Ösler-Åker.
Åker, ett slyckebruk i Åkers socken, är beläget
t mil ifrån Mariefred, håller två pipor, och kan
ärligen gjuta mellan 16 à 1700 skepp:d. Detta
bruk blef först anlagdt på hemmanet Lundby och
torpet Sågaretorp vid sjön Visnaren, hvilket lärer
skett i 15:de århundradet. År 1638 blef det af
drottning Maria Eleonora upplåtet på arrende åt
borgarne H. v. Verden och Hinr. Lohe, samt år
1640 med tillhörande hemman såldt till hemälde
arrendatorer; hvarefter drottning Christina är 1654
utfärdade privilegium för brakets ägare att få gjuta
stycken af alla slag. Kanon- och
amunilions-till-verkningen bar sedan dess här oafbrutet fortfarit,
med anledning af tid efter annan sedermera
erhållna förnyade försäkringar å nämnda privilegier.
Från år 1772 har bruket tillhört slägten
Wallendorff; många förbättringar hafva här blifvit
vidtagna, nya verkstäder anlagda, och bruksrörelsen
utvidgad till tillverkning af àngmachiner och andra
mekaniska sammansättningar. Bruket eger inom de
närliggande socknarna betydliga egendomar, dels
af säteri-, dels af frälse- och krono-skatte-natur;
till dessa hemman höra ock betydliga skogar, soin
lemna bruket dess hufvudsakligaste behof af kol,
äfvensom åtskilliga egna grufvor inom samma
område, jemle delar i Utö och andra grufvor, förse
det med jernmalm.
Åkerbo, ett bärad af Westmanland, utgör
sydvestra hörnet af Westerås län, kring Köpings-åns,
Hedströmmens och Arboga-åns nedra lopp, och
omfattar 13 socknar, tillsammans utgörande
Kungs-örs fögderi. Bland dessa höra sex, nemligen:
Köpings, Kungs-Barkarö, Odensvi, Malma, Bro och
Björskog, till Köpings kontrakt; fem, nemligen:
Himmeta, Medåker, V. Scbedvi, Säterbo och
Arboga till Arboga kontrakt; men de två öfriga,
Carlskyrka och Torpa, till Öster-Rekarnes
kontrakt af Strengnäs stift. En liten del af den
eljest till Nerikes län hörande Fellingsbro socken
börer ock bit, hvaremot en del af Scbedvi hörer
till nämnda län. Häradet innehåller 572
bemman, med 14,359 inbyggare på en areal af
178,271 tunnland, hvaraf 7,555 äro sjöar och
kärr.
Åkerbruk. Den enda säkra grund, hvarpå ett
belt folks bergning hvilar, är ett väl ordnadt och
flitigt skött åkerbrak. Utaf flera långt in i vilda
skogstrakter funna, af menniskohänder
sammanka-stade stenrösen vill man draga den slutsaisen, att
Sverige fordom varit på många ställen bättre
od-ladt än na. Det är ock ofelbart, att Svenskarne
frän uråldriga tider idkat åkerbruk. Redan på
Gylfes tid omtalas plogen. Att de gamle
Svenskarne lagt mycken vigt på åkerbruket, och efter
sitt sätt äfven varit gode åkerbrukare, bevittnas
så väl af de åt årsväxten helgade fester, som
äfven af den utmärkta dyrkan, hvilken hembars åt
Frey, såsom gud för jordens gröda, samt af den
tacksamhet och vördnad, hvarmed de s. k.
"år-sälla" (af god årsväxt gynnade) konungar länge
lefde i folkets minne, likasom af de serskilda
vittnesbörd, som här och der i forntida skrifter
förekomma om de nordiska ländernas tillstånd. Af
de tvenne årligen firade stora offerbögtiderna var
den första, mot vinterns början, för erbållon god
årsväxt, den andra, om midvintern, för jordens
kommande gröda, samt blott den tredje för seger
och lycka i krig. När den helige Sigfrid i Olof
Skölkonangs tid kom från Skåne till Wärend i
Småland, fann ban der ett af allt godt flödande
land, vackra åkrar och ängar, fiskrika vatten,
rikedom på boning och mångahanda djur i de tjocka
skogarna. Adam af Bremen berömmer Skåne för
dess rikedom på säd och varor. Sverige
beskrifver han såsom ett öfvermåttan fruktbart land, med
bördiga åkrar, och den nordiska sagan förmäler
stundom, huruledes, då landet hemsöktes af flera
på hvarandra följande missväxtår, bönderne dock
kunde hjelpa sig temligen fram, emedan de bade
gammal säd qvar från förra åren. Korn, bafra
och råg synas hafva varit de allmänna
sädesslagen; hvete omtalas väl äfven, men sällan och blott
som handelsvara; lin nämnes äfven bland
åkerbrukets alster i forntiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
