Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åkerman.
Åk era kanal.
395
rättelser, m. ro., märkas isynnerhet: Meidingers
Fransyska grammatika, öfv.; Medicinsk och
Kirur-yisk handbok for (atttakare, öfv.; Medicinsk
handbok, öfv.; Fransysk ortoepi; Fransysk
shlöfnings-och läsebok; Hälsovännen, Populär Medicinsk
Tidskrift; Sundhets-kateches for barn, yngre och äldre
personer; m. 0. mindre skrifter.
Åkerinan, Jolian Krik, den föregåendes
broder, föddes d. 21 Jan. 1767, och blef, efter att
hafva genomgått Strengas gymnasium, är 1811
student i Upsala. Medicine doktor 1822, och
samma år pensiooär i fältläkare-korpsen, samt
förordnad till fattigläkare i Stockholm. Utnämndes
året derpå till bataljonsläkare vid Svea
artilleriregemente; men började redan år 1824 praktisera
s»»m enskild läkare inom Södermanland, hvarmed
ban fortfor till år 1827, då han ett år
tjenstgjorde såsom läkare vid korrektions-inrättningen ä
Långholmen, men sedan återgick år 1828 till sin
förra beställning.
Åkerren, Olof, var född i Vestra Wingåker i
Södermanland, (jrelve Fredrik Bonde gaf honom
tillfälle att i Strengnäs börja, samt i Åbo och
Upsala fullborda sina studier. År 1776 utgaf Å.
en akademisk afhandling i fysiken, och år 1782
i astronomien; blef sainma år filosofie magister,
och presiderade år i;84 för en disputation uti
matematiken. Efter en tioårig akademisk
öfnings-tid uti de vetenskaper, som angå och gagna
naturläran, blef det liksom händelsens lott att leda
A:s uppmärksamhet på mekaniska byggnader. Väld
till bandledare för tvenne minderåriga barn hos
en bruksägare, hvars manufakturverk stod under
ombyggnad, hade han ledighet nog att som oftast
öfvervara detta arbete, och de nyttiga råd ban, i
stöd af sina theoretiska kunskaper, säg sig i stånd
att kunna lemna den antagne byggmästaren,
upptäckte snart för honom sjelf hemligbeten af hans
bestämmelse, den naturen hittills syntes hafva
doldt, för att nu så mycket fördelaktigare kunna
begagna, och bespara bonom ett och annat
misstag, som man i annat fall icke sällan vid eo
mognare ålder bar alt förlåta sig. Den framgång,
som redan vid första steget på denna nya bana
belönade Å:s möda, och det lyckliga biträde hans
theori erhöll af en nästan daglig erfarenhet, gaf
bonom anledning att vid denna tid författa eo
Afhandling om Vattenverk, som år 1786 utkom.
Denna bok, i förening med ryktet om (lera skickligt
utförda byggnader, väckte så myckel
brukssocietetens uppmärksamhet, att ett stipendium
inrättades och honom tillerkändes, hvilket ban äfven
fick uppbära ända till 1795, då en ogunstig ödets
skickelse fästade honom vid Wedevåg, hvarest
in-inrättningarna den tiden ej medgåfvo mer än 700
skeppids årlig tillverkning i svartsmiden; men
hvilken under Å:s styrelse förökades till 3,000
skep-punds manufaktur för vattendrift m. m. Å. syntes
no i detta, efter allt utseende, lyckligt förenade
bolag hafva bunnit målet för alla sina önskningar;
men detta ställe, hvarest hans kunskaper och
outtröttliga nit i sju år gagnat jern- och
stålförädlingen, öppnade honom likväl ej den fristad, ban
der lofvade sig. Bruks-socieleten, alltid
välgörande och erkänsam, bebjerlade bans öde, och
tillade bonom derföre ånyo år 1802 ett mekaniskt
stipendium, hvilket, år 1805 ökadt till 300 R:dr
banko, förvandlades år 1808 till ett ärligt
arfvode, som Å. bade under sin återstående lifstid
att uppbära, och dessutom öfverlemnades bonom
år 1811 jernkontorets stora medalj i guld, med
förklarande af bruks-societetens tacksamhet och
förbindelse. Ä:s efterlemnade papper och
ritningar vitsorda hvad mängd af byggnader och
förrättningar varit bonom anförtrodda, och de till
jernkontoret inlemnade relationer och modeller
lära ännu närmare derom upplysa. Om
beräkningen endast göres ifrån år 1794, finnes, att under
A:s tillsyn blifvit uppförda 49 stångjernshamrar
med 83 härdar, 51 knipp- och spikhammarverk,
7 plåtbamrar, jemte valsverk, Mästerverk,
grufve-konster, tröskverk, 17 sågverk, hvaribland en del
af alldeles ny inrättning, och 89 qvarnar. Lägges
nu bärtill Wedevågs manufaktur-inrättningar,
Nyköpings mässingsbruk, inrättningarne vid Rörstrands
porcellinsfabrik, Gripsholms ättike- och Tyresjö
blyhvittsverk, åtskilliga vattenuppfordringar, bokare
och krossmachiner, samt slutligen byggnaderna vid
Kinda kanal och slussverk, så finner man lätt, alt
en mängd byggmästare blifvit af honom danade
och tillärde, så väl för bruks- och
bergshandteringens, som för landets allmänna nytta. Ibland
dessa kan man isynnerhet nämna ett antal af 24,
som med serdeles framgång begagnat en så
upplyst mästares handledning. Till bruks-socieleten
framställdes år 1808 nyttan deraf, att Å. till
trycket befordrade sina Samlingar i
konstbyggnads-velenskapen, och fullständigt upplyste, hvad ban
derutinnan genom egen erfarenhet sedan år 1786
utrönt ; men att ban saknade medel att sådant på
egen bekostnad verkställa, belst dervid minst
fordrades 80 à 90 plancher. Döden hindrade honom
likväl att vid delta arbete lägga den hand, han
så patriotiskt önskat. Således eger man efter Å.
blott mindre skrifter, såsom: Bititverkens historia,
serskild! tryckt år 1805; Beskrifning om
lerhus-byggnader, är 1811, och först efter bans död bar
en af bonom författad intressant Afhandling om
Gevär och Skjutkonsten, med åtskilliga
upplysningar rörande våra inhemska gevärsfaktorier, blifvit
känd, äfvensom några andra skrifter, hvaribland
en till bruks-societeten ställd Afhandling om
byggnadskonstens öden sedan 1190-talet, synes förtjena
en serdeles uppmärksamhet. År 1792 kallades
Ä. alt vara ledamot af vetenskaps-akademien,
hvars handlingar förvara åtskilliga vedermälen af
dess nit alt upplysa och gagna. Patriotiska
sällskapet har äfven räknat bonom bland sina
arbetande ledamöter. Å. afled i Stockholm d. 9 Maj
1812, 58 år gammal, och bans stoft förvaras i
Solna kyrkogård.
Åkerrotior (Cenlaurea cyanus), se Blåklint.
Åkera kanal utgör en del af en gammal
båtled, som fordom varit befaren långt opp i landet.
Genoin muddring under åren 1820—1825 gjordes
nemligen Åkers-ån, som rinner genom Österåkers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
