Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
396
Åheriorki
Ålleberg.
socken, farbar på 6 fols djup, ungefar 4 mil
långt-, längst opp anbragtes en svängbro på
landsvägen, och sydligare anlades en sluss med 4 fots
sänkning, sprängd i berget, till 24 fots bredd,
samt en afledningsgraf för öfverflödig
vattentillgång. Hela kostnaden upgick till 62,737 R:dr.
Antalet af fartyg, som onder de första ären, till
och med 1833, begagnade kanalen, var i
medeltal 100; men uppbörd, tillsyn och underhäll af
kanalen hafva efter denna tid blifvit upplåtna åt
enskilda personer.
Åkersork, se Markmus.
Åkerviuda (Convolvulus arvensis) är en ört af
5:te klassen, med hjertlika, uddiga, nästan pillika
blad, och förekommer på akrar och i trådgärdar,
der den genom sina långa och greniga rötter är
ett särdeles besvärligt ogräs. Stjelken är
slingrande, och flätar sig omkring andra växter.
Hvarken med körning eller gräfning kan den pålitligt
utrotas, der den en gång inkommit, ty den
minsta bit af de smala rötteroa, som blir qvar, är
tillräcklig att föröka den på nytt, och den
ot-märglar då jorden. Den kallas ock Snarbindel, och
är under detta namn i Byggninga-balkens 8 kap.
4 § förbjuden att inkasta i annans åker. Innan den
går i blomma, ätes den af kreaturen; men sedan
icke.
Åkesholui. ett säteri om 3 J hemman, med
underlydande 20 insockne, samt Mig utsockne
frälsehemman, jemte 39 gatubus och torp, är beläget
i Christiaostads län, (iärds härad och Träne
socken, 1 mil frän Christianstad. Gården skall vara
grundlagd i slutet af 12:te eller början af I3:de
seklet, och erböll af sin förste grundläggare, Ove
Ogerup, namn af Ovesholm. En ättling af nämnde
slägt, vid namn Åke Ugerup, gift med Marena
Ulfeldt, flyttade vid pass år 1622 gården ned emot
sjön (der lemningar deraf ännu synas), och kallade
den Åkesbolm. Gården öfvergick sedan till
slägterna Ulfeldt, Ridderscbantz och Winterfeldt, samt
är 1774, genom majorskao Winterfeldts testamente,
till majoren baron H. R. Wrangel, hvars son,
landshöfdingen baron C. A. Wrangel af Adinal år
17 92 flyttade huvudbyggningen till dess nuvarande
ställe, der den på en gång träffar ögat med den
förvånande anblicken af ett ståtligt palats i
Italiensk stil, på alla sidor omgifvet af deo täta och
lummiga parken. På litet afstånd från detta slott
varseblifver man dock mellan träden en liten sjö,
och der midt öfver, på andra sidan, ett
brännvinsbränneri i landtlig stil, samt, litet längre bort,
en betydlig landugård, stall, trädgård, ett
värdsbus, m. fl. mindre byggningar. Ändå litet längre
bort i söder skönjer man blott ljungbackar och
kärr, dit ingen körväg leder. Åt norra och vestra
sidorna omgifves slottet af parker om 209
tunnlands vidd.
Ål iroksforssen, ett jernbruk i Fryksände socken,
bar 1 bard, med 450 skepp:d privil. ärligt smide
af köpetackjern, hvarföre hamrnarskatt utgår med
4 skepp:d 10 lisp:d. Manufaktur-verkstäder äro
äfven privilegierade vid bruket. Utskeppoingsor-
ten är Götheborg. Disponeras af C. J. Tjäder,
C. Wærn och meddelegare.
Åland (äfven Öland), annex till Tibble, är
beläget i Hagunda härad, 2 mil V. från Upsala.
Landet är dels jemnt och bördigt på slätterna, delt
lågbergig skogsmark; jordmånen dels lera eller
svartmylla, dels sand och mojord. Näringar äro
åkerbruk, jemte skogs- och ängsbruk, samt fiske.
1 socknen ligga gårdarna: Österbo, 6y mtl.
frälse-säteri , samt Albo, J mtl. frälse-säteri. Socknen
innehåller I8J förrn, hemman, med omkring 375
inbyggare pä en areal af 8,216 tunnl., hvaraf 200
äro sjöar och kärf.
Ålandsrot (Inula Ilelenium) är en syngenesistväxt
med äggrunda, under hvitludna blad, hög stjelk
och stora gula blommor. Den blommar i Juli och
Augusti, och förekommer vild på några få ställen
1 riket. Hästar och getter äta de stora grofva
bladen; men andra djur rata dem. Bladen kunna
och nyttjas i blandning med potateshlad att
röka såsom tobak, och böra då insamlas vid
midsommartiden. Allmogen plägar ock nyttja den
torra roten mot kolik, eller att lägga på brännvin.
Ålberga, ett jernbruk i Kibla socken af
Södermanlands län, har 2 härdar, med 500 skeppund
privil. ärligt smide af köpetackjern, hvarföre
hammarskatt utgår med 5 skepp:d. Derjemte idkas
diverse inanufaktursmide. Bruket skeppar på
Stockholm. Eges af C. II. Ekstrand. Bruksstampeln år
G inom en cirkel.
Ålem eller Ålbein, en socken i Stranda härad
af Calmar län, är belägen 3J mil N. från Calmar,
vid hafvet, och tillbör 2 kl. reg. Marken är i
allmänhet jemn, och rådande jordmånen dels sand,
dels lera och svartmylla. I norra delen af
socknen saknas ej skog. Betydligaste egendomen i
socknen är säteriet Slromserum (se detta ord),
hvarunder ock köpingen Pataholm lyder. Danskarne
landstego här och brände Pataholm samt Ålhems
by år 1677. Ar 1611 bade de äfven gästat bar,
och uppbränt kyrkan, jemte en del af socknen.
En vexelundervisningsskola blef år 1637 härstädes
inrättad af dåvarande ägaren till Strömserom,
riksrådet Johan Skytte. Socknen innehåller 63 J
hemman, med 3,378 inbyggare pä en areal af 32,122
tunnl., hvaraf 350 äro sjöar och kärr.
Ålhult, ett jernbruk i Södra Wi socken af
Calmar län, bar 1 härd, med 272 skepp:d 10 lisp:d
privil. årligt smide af köpetackjern, hvarföre
bam-marskatt utgår med 2 skeppund 10 lispund,
fräl-sesmidet utgör 22 skeppund 10 lispund; äfven
manufaktur idkas. Utskeppningsorteo är
Wester-vik och Stockbolm. Bruket eges af G. Nordströms
sterbbusdelegare. Sinidesstämpeln är ett
upprusande lejon inom en krets af punkter.
Ålleberg, en bergsböjd inoin Westergötbland,
som i vester utgör gläns för Slöta och Karleby
socknar, bar varit ansedd som en pry dnad för
Falbygden, och lärer fått sitt namn af den
ållonbä-rande ekskog, som der fordom varit. Nära till
berget, på norra sidan, vid den sä kallade
Ålle-bergsgrände, är en rad af småkullar, som genom
någon våldsamhet i naturen synas derifrån vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
