Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åreberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
402
Arnindai
alster af katholsk lärdom, enär ingenstädes i andra
kristna länder något motsvarande kan framtes,
måste grunden för årsstafvens uråldrigbet i
norden, dess inrättning och allmänna bekantskap ligga
i något fore kristendomen allmänt kändt, äldre
beräkningssätt eller en årsstaf, så mycket mera,
som årsstafvens bela inrättning och egna
uppställning lor tidsberäkningen är till sin grund och sin
användning en för Skandinavien egen, uråldrig
tillhörighet. Från bedendomen bärstamma äfven
veckodagarnas namn, tagna af planeternas eller de
mot planeterna svarande gudarnes.
Anund», en socken i Gestrikland, är belägen
mil S.V. från Getle, och tillbör 3 kl. konsist.
Socknen stöter i norr till den nästan midt i
Gestrikland belägna Storsjön, hvilken vid hög
vårflod stundom öfversvämmar. Jordmånen är dels
sandblandad lera, dels sand och litet svartmylla.
Utsädet beslår mest af råg och korn, samt något
bafra. Jordbruket har på sednare åren blifvit
mycket utvidgadt och förbättradt, så att
afkastningen plägar räknas ända till 6:te kornet. Utom
vanligt åkerbruk räknas boskapsskötsel, kolning
och körslor för bruken, äfvensom
qvarnstenshogg-ning och något fiske till ortens näringsfång; äfven
åtskilliga trädvirks- och slöjdpersedlar, serdeles
goda båtar, förfärdigas och säljas härifrån.
Skogen anlitas till kolning för de närmast belägna
jernverken, och hvarje by har sin afdella trakt.
Elg och björn skjutes bär stundom. Av»nn<ln-An
genomgår socknen. Jernverk finnas bär icke, men
smärre qvarnstensbrott här och der.
Gästgifvare-gårdar finnas i Sorby och Pràmtingshem. Kyrkan
är af sten och 46 alnar lång. Socknen innehåller
23 J bemman, med 1,610 inbyggare på en areal
af 42,768 tunnland, hvaraf 7,950 äro sjöar och
kärr.
Årla (Anas Querqnedula), en fogel af
simfoglar-nas ordning, har inatt grågrön eller mörkgrå
vingspegel med bvita vingpennspolar. Dess längd är
t fot 3} tum, och vingbredden 2 fot 2 tum;
näbben är nästan jemnbred och rät. Denna fogel
förekommer inoin Skandinavien mest i de södra
trakterna; men har äfven någon gäng anträffats i
Södermanlands skärgård, och till och med vid
Torneå. Inom Kyssland lärer hon allmänt
förekomma, ända upp till Kamtschatka och norra
pol-cirkeln; men är ej funnen i Norrige. Hon lefver
helst bland gräs, som växer i vattnet, och är föga
skygg. Hennes föda utgöres af späda vattenväxter,
frön, maskar och insekter. Hon är flyttfogel, och
begifver sig om hösten till vurmare trakter, för
att om våren återvända.
Äryd, annex till Hällaryd, är beläget i ßräkne
härad af Blekinge län, t mil O.N.O. från
Carlskrona, vid hafvet. Marken är ojemn och bergaktig.
Rådande jordmånen är lera och svartmylla, och
skog finnes ymnigt i öfra delen af socknen.
Hemmantalet utgör 21^ med en folkmängd af 1,890
inbyggare inom en areal af 16,362 tunnland,
hvaraf 1,240 äro sjöar och kärr.
Åryd, elt jernbruk i Hemmesjö socken, har 2
härdar med 461 skepp:d 13 lisp:d privil. årligt smi-
de af eget eller köpt tackjern, hvarföre
hammarskaft utgår med 4 skepp:d 3 lisp:d 7 marker.
Malmtägten är grundad på sjö- och myrmalmer.
Bruket är anlagdt på 1600-talet af A. de Rees.
Frälsesmidet utgör 45 skepp:d; hvarjemte äfven
något manufaktursmide åstadkommes.
Utskeppnings-orten är Calmar. Eges af J. L. Aschan.
Smides-stämpeln är ett sammanbundet latinskt ÅRY.
Ån, med Wentlinge, en socken inom Olands Södra
Mol, är belägen 6 mil söderut ifrån Calmar och
utgör Ölands södra udde. Socknen innehåller 164
mtl med en befolkning af 480 personer inom en
areal af 5,045 tunnland, hvaraf 6 äro sjöar och
kärr.
Ån, annex till Rödön, är beläget i Jemtlands
norra fögderi, J mil N.N.V. från Öslersund.
Boskapsskötseln är här hufvudnäring; skog och åkerjord,
äfvensom fisket i Storsjön utgöra binäringar.
Socknen innehåller 24 bemman med 668 inbyggare.
Ån, annex till Flo, är beläget vid Wenern, 2} nil
öster från Wenersborg. I socknen märkes säteriet
Sjöryd, 14 mtl, vid sjön Dettern. Socknen utgör
17|- hemman med 691 inbyggare på en areal af
3,009 tunnland, hvaraf 10 äro sjöar och kärr.
Ån, Öfre, en bergsinansbammare i Ofvansjö
socken, har I härd med 333 skepp:d 13 lisp:d privil.
årligt smide af eget tackjern, hvarföre
hammarskatt utgöres med 3 skepp:d 6 lisp:d 15 skàlp:d.
Skeppar på Gefle och Stockholm. Eges af
bergi-màn m. fl. intressenler. Sinidesstämpeln är ett
sammanbundet latinskt AH med ett snedstreck och eo
punkt öfver, inom en cirkel.
Ån, Xeitre, eller Ätter»«A, bergsmanshammare i
Ofvansjö socken, har 2 härdar med 624 skepp:d
privil. årligt smide af eget tackjern, hvarföre
hammarskaft utgår med 6 skepp-d 4 lisp:d !6 skålp:d.
Skeppar på Gefle och Stockholm. Eges af
bergsmän m. fi. intressenler. Smidesslämpeln är ett
latinskt M med ett litet kors inuti, inom en cirkel
Ån k|on|er i norra Halland nch Wiske härad skall
hafva blifvit grundlagdt är I 165 af erkebiskop Eskil
i Lund. Det kallades Ås efter sin belägenhet på
en böjd, och munkarne gåfvo det sedan namnet
Asylum. Bernbardinermunkar från Sorö på Seland
skola af nämnde erkebiskop Eskil först hafva
blifvit hithemtade och till större mängd inkallade
genom erkebiskop Absalon eller Axel år 1195.
Likasom de flesta andra af medeltidens kloster,
tillväxte äfven delta mer och mer i rikedomar,
genom tid efter annan gjorda donationer och testa
menteii af gårdar och lägenheter. Äfven
hertigarne Erik och Waldemar ihågkommo det från sitt
fängelse år 1318 med en gåfva af 20 mark
penningar. Stället är nu en kungsladugård vid
Wi-skeflodens utlopp i hafvet, med särdeles bördig
jordmån af lera och lerblandad mylla saint med
ett fördelaktigt laxfiske från Åsbro ned till hafvet.
Ånn, Med sin gemål, den sköna Götild frän
W’e-stergölhland, hade Ynglingaättens siste konung i
Upsala, den namnkunnige Ingjald Illråda, utom
sonen Olof, äfven en dotter vid namn Åsa, hvilken
sagan säger hafva blifvit gifven åt en konung
God-röd i Skåne till äkta. Af samma svekfulla och väld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
