- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
409

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åreberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Öarim.

öder.

409

leo, der i forntiden dylika ättestupor funnits. I
Götenbeds socken uti Kinna härad af [-Westergöt|]land,-] {+Westergöt|]-
land,+} vid säteriet Bjurum, är den ättestupa, som
omtalas i Götreks och Rolfs saga. En dylik
finnes äfven i Tunbems socken uti Westergötland,
midt emellan Halle- och llunneberg, som är femtio
alnar bog. Mörsebergs-ättestupan, vid berget
Dillingen återfinnes likaledes i Westergötland. En

ätlestupa är i Helsingland, kallad Offerberget, och
mångfalldiga andra, mindre bekanta anträffas inom
andra orter. I allmänhet antager man dock, att
det isynnerhet varit Götherne och Syd-Svenskarne,
som företrädesvis användt detta frivilliga
dödssätt, hvaremot Svearne mera allmänt plägade offra
sig åt Odén medelst spjutet eller svärdet.

ö.

UnriiK är den äldste kände konnngens fogde öfver
Södermanlund, och kallas år 1296 Discretus Vir ac
Advocatus Nychopensis, då han samma år, på S:t
Matbiæ dag, underskref Waldemars, fordom
Sveriges och Göthes konungs gåfvobref till sin
tjenare Bo Polen och dess arfvingar på godset Wiby,
för gjorda trogna tjenster. Osäkert är
emellertid, huruvida denne är samme man, som den Öarus,
hvilken år 1277 kallas konung Waldemars Famnlus
dilectus, dä denne konung till honom pantsatte
gården Hassler i Östergöthland för 60 mark
ör-lugar, eller den Öarus Lacha, soin nämnes uti
några perrnebref af är 1315.

öckerii, annex till Thorslunda, utgör den stora
ögrupp, som uppfyller bafstrakten vester om
Hisingen. Dessa öar utgjorde fordom en
samlingsplats för vikingar, och förekomma i fornsagorna
under namn af Kkröyjar eller Kikröyjar. De voro
då skogbevuxna och obebodda; men uppröjdes och
bebyggdes af Norrske konungen Hakon Hakonsson.
De betydligaste bland dem äro Rnrö, ’7 mtl.,
nordligast belägen; Bjorko, 3{ mtl., den största af
öarna, hvaraf Björkö fjärd, mellan denna ö och
Hisingen, har sitt namn; Öckerö, 2 mtl., skiljd
fran Björkö genom kalfsund (se detta ord); Honö,
4£ hemman; Grolö, mtl; Folö med Usholmarna,
Ekholmama, Hatteskar in. 11. I sydost från llönön
ligger den bekanta Danaholmen (se detta ord.
Jordmånen på öarna är dels sand, dels
sandblandad lera. Hemmanen äro starkt sönderklufna, och
fiske är nästan bufvudnäringen. Makrill, sill,
räckor och hummer afsättas i färskt tillstånd på
Götheborg. Kyrkan är byggd på Öckerön.
Hemmantalet utgör 12 alla af skatte natur, utom
•| mtl. krono, och folkmängden utgöres af 1,4110
personer på en areal af 4,791 tunnl., hvaraf 15
äro sjöar och kärr.

Ödeborg, annex till Färgelanda, är beläget i
Walbo härad, 3j mil N V. från Wenersborg.
Marken är bergaktig, och rådande jordmånen är lera.
Rddane[ors jernbruk är här beläget. Socknen
innehåller 15 J bemman, med 988 inbyggare på en
areal af 11,363 lunnlund, hvaraf 1,000 äro sjöar
och kärr.

Ödeby, annex till Lillkyrka, är beläget i
Glanshammars bärad, 2 mil N.O. från Örebro. Sock-

nen ligger på skogsåsen Käglan, samt till
betydlig del på en ö i sjön Wäringen. Sand, bär och
der blandad med lera, är rådande jordmånen.
Op-boga ström skiljer sockoen från Fellingsbro.
Åkerbruk och skogsbruk äro de förnämsta näringarna.
Större gårdar i socknen äro: Kägleholm, 4 mantal
säteri, och Rinyahy, 1 mtl. skatte-rustbåll.
Hemmantalet utgör 11®, mest lydande under socknens
herregårdar. Folkmängden är omkring 345
personer på en areal af 6,827 tunnl., hvaraf 1,690
äro sjöar och kärr.

ödehyrkor. Under kristendomens första tider
bär i Sverige, var det länge en allmän tro bland
folket, att så långt en böneklockas ljud från kyrka
eller kloster hördes, voro menniskorna fredade för
trollen och alla onda andars makt. Af denna
anledning kommo kyrkor att byggas till så stort
antal och så nära hvarandra, alt många af dem sedan
måste öfvergifvas, och kallades då "ödekyrkor."
Det tyckes hafva varit ett fromt sträfvande denna
tiden, bland så väl böga som låga, att en gång
intet rum skulle finnas inom Sveriges landamären,
der icke vandrarens eller den ute i marken
arbetande landtmannens öra kunde hinnas af en
bönklockas ljud frän något kloster eller annat heligt
hus, så att, pä de åt andakten helgade tiderna
och timmarna, likasom ett allmänt bud skulle
utgå, bördt frän kyrka till kyrka, att alla Svenska
hjertan månde med sina böner till Gud
sammanstämma i en och samma stund.

Öden»*, annex till Alingsås, är beläget i
Kul-lings bärad, mil S.S.O. från Alingsås. Marken
är ojemn och bergaktig; jordmånen mager, mest
sand och sandmylla. Skogstillgången är i aftagande.
Allmogen är skicklig i handaslöjder, såsom
bom-ulls- och ylleväfnader, tegeltillverkning, m. m.
Skogsbruk och fiske gifva ock binäringar.
Socknen innehåller 5| bemman, med 440 inbyggare på
en areal af 17,889 tunn., hvaraf 4,480 äro sjöar
och kärr.

Öder (Mytb.), son af Natt och dess första gemål,
Nagelfare, blef förmäld med den strålande Freja,
kärlekens och sköobetens gudinna, och hade med
henne tvenne utmärkt sköna döttrar, Hooss och
Gersemi. En gång reste Öder bort i främmande
land; men återkom aldrig. Ingen visste, eller
Del. IV. 52

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free