- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
411

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åreberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ödmann»

Udiin&l.

411

gråbrun, med svartaktiga flackar. Hon träffas
vanligen pä högland, torr och sandig mark, vid
skogs-bry nen och bland glesa buskar, der hon döljer sig
bland torra löf eller i ett häl i jorden, under en
tufva eller mellan trädrötter, och springer snabbi,
dä hon märker någon fara, hvarvid stjertens
rörelser betydligt bidraga till hennes fortskaffande. Hon
ligger om vintern i dvala, och lägger ägg, 10
eller 12 till antalet. Skogsödlan åter
förekommer i bela Skandinavien, ända upp till Lapplands
polartrakter, i skogar eller pä ljunghedar och
enrisfält. Till utseendet nr hon smärtare och mera
långsträckt än sandödlan, och har en längre, mer
långsamt afsmalnande stjert. Hela hennes längd
utgör 6 tum I linie, hvaraf stjerten ensam utgör 4
tum och t linie, och är således ensam dubbelt sä
lång, som den öfriga kroppen. Hon är ytterst liflig
och lätt i sina rörelser, samt lefver af insekter
och larver. Hennes ungar framfödas lefvande, och
kunna genast springa omkring och sjelfva söka sin
föda. Ingendera af dessa arter är giftig, ehuru
skogsödlan, som är den allmännaste, stundom så
anses, och derföre afskys af allmogen. <—■ En
annan art ödlor (2:dra familjen) utgöres af Ormslån
(hvarom se detta ord),
ödmann, Samuel, prestson från Småland,
föddes i Hjelmseryd af Wexiö stift d. 25 Dec. 1750,
och blef 1768 student i Upsala, samt 1772
filosofie kandidat. Prestvigd året derpå, blef ban
först 1776 skolmästare på Wermdön, samt 1790
kyrkoherde uti Gamla Upsala och tbeologie
adjunkt. Utnämndes 1799 till tbeologie professor,
och 1800 till tbeologie doktor. Befordrades
slutligen 1806 till theologiæ pastoralis professor och
director seminarii i Upsala, i hvilken egenskap
ban genom ett oottröltligt nit och ovanlig
verksamhet utöfvade ett ganska stort inflytande på
prestbildningen under ett par årtionden, ehuru
han, som till följe af några ådragna förkylningar,
fått vanan att alltid hålla sig inne en lång följd
af är, mot slutet af sin lefnad var beständigt
sängliggande. Begåfvad ined djup lärdom och en
alldeles ovanlig beläsenhet, var han händ för en
af Sveriges utmärktare män, icke allenast inom
fäderneslandet, utan äfven uti främmande länder,
och kallades till ledamot af bibel-kommissionen år
1792, af ecklesiastik-kommittén året derpå, af
vetenskaps-akademien, af vetenskapssocieteten i
Upsala, pbysiografiska sällskapet i Lund,
samfundet Pro Fide et Cbristianismo, Trondbiemska,
Skandinaviska och Hessen-Homburgska
vetenskaps-so-cieteterna. Det har blifvit uppgifvet, alt Ödmann
gick miste om den akademiska lagern genom Ihres
kabaler. Enligt en allmän berättelse lärer
deremot michaelis, soin kände och värderade hans djupa
orientaliska kunskaper, först hafva gjort
Svenska bibel-kommissionen uppmärksam på denne länge
bortglömde laodsmao, och en ingifven anmärkning
öfver vetenskaps-akademiens handlingar förskaffade
honom Wargentins bekantskap, hvilket slutligen
ledde derhän, att Gustaf III flyttade honom till eo
plats, som svarade emot hans grundliga insigter.
Ödmann drefs redan säsoin barn af sin ovanliga

fattningsgåfva att ntsträcka sina studier öfver flera
grenar af det menskliga vetandet. Isynnerhet
omfattade han med förkärlek orientens språk,
arkeologi och naturalhistoria, sedan han snart nog
insett, hvad gagn den sistnämnda kan göra de fot°ra.
Hans flesta arbeten äro dels öfversättningar och
sammandrag af resebeskrifningar, af hvilka ban
utgifvit ett ganska stort antal, dels strödda
uppsatser till upplysning af den beliga skrift, dels
öfversättningar af några bibliska böcker. Hans
Åminnelsetal öfver flera af vetenskaps-akademiens
ledamöter blifva inom vår vitterhet alltid märkliga
för sitt rena och vårdade språk. Äfven som skald
kar Ödmann utmärkt sig genom sina Försök till
kyrkosånger, samt genom tvenne Oratorier:
Försonaren på Golgatha och Försonaren på Oljohérget.
lians psalmer, då de först framträdde, gjorde ett
gaoska rättvist uppseende, ehuru de sakna den
energiska flygt och lyftning, som tillhöra hymnen, och
snarare äro alt anse såsoin andliga visor, af en
afgjord elegisk stämning, sysselsättande sig helst
med reflexioner öfver moraliska föremål; men af
denna art äro flera gaoska lyckliga, bland hvilka
isynnerhet må nämnas den allmänt berömda
Litanian. Andra af hans sånger åter äro visserligen
icke annat än vattenklar, rimmad prosa; rnen alla
hafva dock den förtjensten, att med serdeles
skicklighet i den yttre formen hafva fattat och
efterföljt koralmusikens fordringar. Öfver hans första
lefoadsperiod benitas mycket ljus af bans
Hogkom-ster från hembygden och skolan. Ödmann dog i
Upsala d. 2 Okt. 1829.

ödmann, Krils Samuel, född den 27 Oktober
1786, stodent och filosofie magister i Upsala,
sedermera 1814 eloqv. et poes. lektor i Gefle, samt
slutligen 1827 kyrkoherde och prost i Wendel, "
har tvenne gånger blifvit bedrad med Svenska
akademiens mindre pris för sin Historia om det
första korståget, samt Försök öfver tslamismen.

ödskUld, annex till Steneby, är beläget i Wedbo
bärad, 5 mil S.V. från Ämål. Marken är
bergaktig och ojemn; skog saknas ej, men jordmånen
är i allmänhet mager. Socknens moar, af
ungefär J mils längd och nästan lika bredd, äro sä
magra, att der nu ej växer annat än ljung och
dylikt; men klara tecken synas utvisa, att de
fordom varit häfdade både till åker och äng.
Socknen innehåller 14 £ mtl., med 1,067 inbyggare på
en areal af 22,333 tunnl., hvaraf 1,662 äro sjöar
och kärr.

Ödslittlds-iuo är en ödslig sandbed med ljung i
Dalsland, omfattande större delen af Ödsköld,
äfvensom smärre delar af omliggande Ed, Rölanda
och Bäcka socknar.

Ödsm&l, med Norum, är en socken i Inlands
norra härad, 2J mil S. om Uddevalla, vid hafvet,
och tillbör 3 kl. reg. Norra och östra delarna af
socknen äro oppfyllda af berg; men i vester,
utmed Askerö- och Hakefjordarna, sträcker sig en
jemn och utmärkt bördig stranddal, bestående af
lera och mylla på lerbotten, som gör Ödsmåls
pastorat till en god sädesbygd. Endast i
bergstrakten ligga svagare hemman, med jordmån af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free