Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åreberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ëfverhonnng.
Mfraby.
413
med smäckra, högstammiga båtar, pilsnabbt
befaras. Vid gränsen mot Gellivara l.ina-fallet, i
Lina elf, en gren af Ängesån, med hvilken den, [-1.]-mil-] {+1.]-
mil+} nordvest om kyrkan, sammanblandar sitt
vatten, är 35 fot högt, och störtar utöfver en
lodrätt klippvägg. Stränderna ä ömse sidor der
nedanföre bilda en rotunda, märkligt nog, med späkt
vatten, hvarifrån brusande forsar framvältra.
Tvenne mil norr om kyrkan sträcker sig norra
polcirkeln, der gräset på Elfsängarna växer manshögt,
ja, ända till 13 å 14 qvarlers längd. Slutligen
må anmärkas det s. k. Lappberget, som, från
vestra sidan om Calix elf, dominerar nejden kring
kyrkan, och hvarifrån man under en hel vecka,
vid midsommartiden, har midnattssolen högt upp
öfver horizonten. Från toppen af detta berg
njuter man en den herrligaste och majestätligaste
utsigt: ett inbjudande ställe för dem, som vilja
betrakta ett bland naturens skönaste skådespel —
en icke nedgående sol! — Vid bergets fot
slingrar sig den nya landsvägen, och der nedanföre
hasta de förenade Calix och Ängeså elfvar fram
■ned sina väldiga vattenmassor.
Offerkonung. Under den hedniska forntiden,
då hvarje ättling af en regerande slägt alltid
antog titel af "konung," och denna benämning
således då ånnu egentligast motsvarade sednare tiders
titel af konglig prins, fanns visserligen äfven alltid
en öfverkonung, men ntan någon egentligen bonom
tillagd borgerlig myndighet. Hans anseende
berodde alltid hufvudsakligast af hans personliga
egenskaper. Utom i religionsämnen voro
fylkes-konungarne eller småkonungarne honom endast så
läoge undergifne, som han visste att göra sig
fruktad. Stnndom hade desse smärre regenter
sjelfve tillvällat sig sin värdighet; men ofta åter
blefvo de, hvilka, medelst utmärkta gerningar,
vunnit namn af att vara de starkaste och
tappraste, dertill upphöjde genom menighetens
förtro-ende-val. Folkets makt var då ännu ganska
betydande; sjelfva öfverkonungarne måste, så framt
deras råd ej erkändes för godt, bekräfta hvad
som behagade alla; endast såsom anförare i
striden kunde de göra anspråk på ovilkorlig lydnad.
Ofverkonungen var gemenligen af den ätt, som
ledde sitt ursprung från gudarne, hvilka sjelfve
fordom såsom domare, lagstiftare och konungar lefvat
bland folket; och om äfven stundom någon
afkomling af ett annat bus, medelst tapperbet och
styrka, lyckades att sätta kronan på sitt hufvud,
visste äfven han då alltid att prunka med gudomliga
stamfader. Derifrån härledde sig till betydlig del
den aktning, hela folket och dess för öfrigt
själfständige öfvermän visade bonom; derföre har ban
ock namnet "Thjodkonung," herrskare öfver bela
folket. Det är svårt, om ej omöjligt, att
uppgifva något fullt tillförlitligt angående de Svenske
öfverkonungarnes rättigheter i de äldsta tiderna.
De gamla lagar, man tror sig kunna äberopa,
hafva intet tillräckligt öfvertygande vittnesbörd,
ty fastän forntida vanor och hruk i dem blifvit
öfverförda, kan det likväl icke nekas, att alla
bestämmelser deri af kooungarattigbeterna äro från
ett tidehvarf, nnder hvilket konungarne sökte alt
äfven på borgerligt vis trygga sin af
kristendomen helgade makt. Slägtskapen med gudarne
förklarar, hvarföre herradömet var ärftligt inom de
äldre ätterna; men begäret att herrska retade
äfven andre hjeltar att eftertrakta en plats, som
kunde tillfredsställa deras ärelystnad; deraf dessa
våldsamma regentombyten, som, enligt sagorna
och alla andra underrätlelser, så ofta måste hafva
inträffat. Anträdet till regeringen skedde utan
några synnerliga högtidligheter. Vid ett graföl,
som anställdes den bortgångne ofverkonungen till
ära, aflade efterträdaren ett högtidligt löfte att
genom berömliga gerningar göra sig förtjent af
sin erhållna värdighet. Han tömde, enligt
gammalt Skandinaviskt bruk, ett dryckeshorn för
go-darne, och ett till minne af den aflidne regenten,
samt fördes derefter upp i högsätet.
Öfverkonun-gens inkomster voro ej bestämda för bonom
enskildt, utan jemväl för gudst jenstens underhållande.
De bärflöto från olika källor. Enligt
Ynglingasagan, skall redan ganska tidigt en skattpenning för
hvarje näsa hafva blifvit erlagd af landets samtlige
inbyggare; men mänga bäfdeforskare anse emellertid
hela denna berättelse för uppdiktad, för att, genom
historien om en dylik anstalt redan i den aldsta
forntiden, gör» folket sedermera så mycket
villigare att låta heskatta sig af konungar och
prester. Sedermera anslogos åt ofverkonungen vissa
egendomar, som fingo namn af Upsala öde. Huru
stora dessa varit, kan likväl icke, i brist på
närmare underrättelser, nu bestämmas. F,n ansenlig
del af krigsbytet föll alltid på öfverkonungens
lott, och medelst en afgift till honom försonades
vissa öfverträdelser. Vidare voro landets alla
inbyggare, såsom af sagorna och lagarna tydligen
synes, skyldige att med lifsförnödenher förse
ofverkonungen och hans följe, jemte de hästar de
medförde, då konungen for på gästning kring
rikets serskilda landskap.
Öfverrum, ett jernbruk i Lofta socken af
Kalmar län, är beläget 4y mil från Westervik.
Bruket har 4 härdar med 600 skeppund privil. ärligt
smide af eget tackjern, hvarföre hammarskatt
utgår med 6 skepp:d, 2 spik- och en räckhammare,
masngn med styckgjuteri, samt en stjelp- och en
kupolugn finnas här äfven. Tegelbruk, mjölqvsrn
med 3 par stenar och en enbladig såg äro bär
äfven anlagda. Godset tillbör baron J. C.
Adelsvärd.
ttfruby, med Benestad, är en socken till större
delen tillhörande Ingelstads, men till en ringare
del Herrestads härad, belägen I J mil N.O. från
Ystad, samt ntgör ett regalt pastorat af 2 kl.
Marken är i allmänhet jemn, och jordmånen dels
sand dels lermylla. I socknen ligger godset
Örn-byborg, ett säteri om mtl. frälse, «amt 3|
ut-sockne frälsehemman, jemte 2:ne gatuhns inom
socknen; har fordom tillhört kommerserådet
Salgren Socknen eger ll| hemman, med 368
inbyggare på en areal af 2,407 tonni., hvaraf 25
äro sjöar och kärr. Adr. Ystad.
ifcfraby, annex till Halmstad, är beläget i Halm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
