Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östen Haraldsson - Österby - Östergarn - Östergöthland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ankommer omsider Östen såsom flykting till norra
Bohuslän, der han slutligen upphinnes af Inges
flotta i grannskapet af Foss i Tunge härad. Östen
blir då gripen af sin svåger och förre länsherre,
af hvilken han, fastän med svårighet, utverkar
sig tillstånd att före sin död få bikta sig och
emottaga sakramentet i den närbelägna Foss
kyrka. Sedan detta skett, utleddes han och
afrättades den 21 Augusti 1157. Hans lik blef jordadt
midt på golfvet i Foss kyrka, och grafven
pryddes med sorgfällighet. Wikboerne hade illa
försvarat Östen i lifstiden, men ville dock efter
döden göra honom till helgon, och påstodo att
under skedde på hans graf, ända tilldess att hans
fiender orenade den, samt att källor uppsprungit
på det ställe, der hans lik stått öfver natten. Den
kulle, der afrättningen skedde, och som är
belägen mellan kyrkan och landsvägen, kallas ännu
Galgeberget, och vid dess fot framporlar S:t Östens,
eller Helga Korskälla, hvilken ännu lärer vara en
offerkälla.
Österby, ett jernbruk i Films socken, har 4
härdar, med 2,600 skepp:d privil. årligt smide af
eget tackjern, hvarföre hammarskatt utgöres med
15 skeppund. Hammarskatts-smidet utgör 1,500
skepp:d; men mot en årlig rekognitionsafgift af 533
R:dr 16 sk., är smidesrätten oinskränkt; derjemte
finnes stålugn, med 3 à 400 skepp:ds
manufakturtillverkning, äfvensom en husbehofs- och 2
skattlagda qvarnar, tegelbruk, kalkugn, bränneri,
tröskverk m. m. Bruket har ock masugn, hvartill
malmen hemtas från det 1/8 mil derifrån belägna
Dannemora, jemte andra spridda grufvor. Gården är
belägen vid vestra ändan af Stordammen, och utgör
1 1/4 mtl. frälse-säteri och 6 1/2 mtl. frälse af
åtskilligt slag, inalles inom Films socken 14 1/2 mtl.,
men i andra kringliggande socknar öfver 61 mtl.,
samt 106 dagsverkstorp, och dessutom frälseräntor
af nära 67 mtl. Näst Löfsta, är detta bruk den
största egendom inom Upsala län. Bruket skall
först vara anlagdt år 1565, på kronans
bekostnad, för svafveltillverkning, hvartill kis erhålles
från Dannemora grufvor; men inköptes åren 1627
och 1643 af Louis de Geer ifrån Holland, hvilken
förbättrade så väl byggnaderna som smidet, genom
inkallade Walloner. Bruket förblef inom De
Geerska slägten till 1750, då det inköptes af
handelshuset Carlos och Grill, och sedermera genom köp
tillföll fru A. J. Grill till Söderfors, hvilken åter
dels sålde, dels skänkte hälften till nuvarande
ägaren, friherre P. A. Tamm, som sedan dels ärft,
dels inköpt äfven den andra hälften, samt genom
en klok och omtänksam förvaltning betydligt
förbättrat och förskönat hela godset. Af brist på
skog måste likväl 2:ne härdar nedläggas år 1806.
Bruket liknar nu en välbyggd småstad, och har
sin egen kyrka, samt en betydlig trädgård, i
hvilken en minnesvård är upprest åt fru Grill.
Lancasterskola, värdshus m. m. finnas på
stället. Sjelfva Österby med dervarande verk och
mantal under eget bruk voro år 1848 taxerade till
652,241 R:dr, och hela egendomen till 1,018,762
R:dr, hvarjemte samtliga befolkningen utgjorde
2,241 personer på 388 husbåll. Bruket
skeppar på Stockholm, och har sin egen lastplats,
Kallerö, i Börstils socken af Stockholms län.
Smidesstämpeln utgöres af tvenne cirkelrunda
jernringar utmed hvarandra, och bistämpeln är
SYKES.
Östergarn, med Gammelgarn och Ardre, är en
socken i Wisby län, 4 1/2 mil S.O. från Wisby, vid
hafvet, och tillhör 2 kl. konsist. Marken är till
större delen bergaktig och ojemn, och rådande
jordmånen är kalk och sand. På skog är god
tillgång. Landthamnen Katthammarsvik är här
belägen. Kyrkans redbarheter bortröfvades år 1717
af Ryska trupper. Utanför socknen ligger
Östergarns holme, hvarest år 1817 uppfördes en
stenkolsfyr, 39 fot hög. Lågan brinner 77 fot högt
öfver vattenytan, och synes på 3 1/2 mil.
Hemmanens antal äro 8, med 620 inbyggare på en areal
af 2,985 tunnland, hvaraf 10 äro sjöar och kärr.
Adr. Wisby.
Östergöthland. Detta af naturen i allmänhet
utmärkt gynnade landskap är beläget öster om
sjön Wettern, och har deraf sitt namn. Det
styrdes i fordna tider af serskild konung, och har haft
sin egen landskapslag. Dess största längd utgör 18
och bredd 16 mil; ytinnehållet utgör 96 3/4 qvadratmil.
Det gränsar i öster till Östersjön och en del af
Nyköpings län; söderut till Småland, Kalmare och
Jönköpings län; vesterut till Jönköpings län;
norrut till Nerike genom Tylö-skogen, och till
Södermanland genom Kolmorden. Landskapet har
fordom varit fördeladt på tvenne län, Linköpings och
Wadstena, men lyder nu odeladt under Linköpings
höfdingadöme. Den större och mellersta delen af
detta län, eller tvärs öfver landet från vester mot
öster, är slättbygd; men så väl den norra som
den södra delen är både skogsbygd och bergsbygd.
Den i norr om Motala ström belägna delen af
landet har fordom kallats Bergslagen eller Finsponga
län, då deremot slättlandet söder om nämnde å af
gammalt indelas i Östanstång, öster om floden
Stång, som utfaller i sjön Roxen, och Westanstång,
vester om sistnämnda å. Vid landes östra gräns
vidtager en skärgård, uppfylld med en mängd
af större öar, holmar, skär och klippor. Så väl
Östanstång, som innehåller 9 härader, som
Westanstång, med 7 härader, räknas till slättbygden,
ehuru väl några socknar derinom, såsom de på
Kolmorden belägna socknarna Qvarsebo, Krokek
och Simonstorp, jemte socknarna Ljung,
Krigsberg, Vestra Ny, Ringerum, Yxnerum, Åtvid,
Ulrika, Nykil, Åsbo, Rinna och Trehörna utgöra
nästan verklig skogsbygd. Bergslagen i norr
innefattar endast ett härad, och det fordna
Wadstena län fyra. Serskildt kallas trakten mellan
Wadstena och Omberg Hofsbygden, samt mellan
Bråviken och Slätbaken Wikbolandet, hvilka båda
trakter äro serdeles bördiga, men skoglösa. Mest
högländ och bergig är den södra delen af
Östergöthland, som gränsar till Småland, och stöter till
Holaveden. Utom denna gränsskog, jemte
Kolmorden och Tylö, finnas här åtskilliga kronoparker,
såsom: Omberg, Vestra Malmskog och Ycke, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
