Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergöthlands fylkeskonungar och hertigar - Öster-Haninge - Österplana - Österrunda - Östersjön - Östersund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tredje son, Oscar Fredrik, titel utaf hertig af
Östergöthland.
Öster-Haninge, med Ornö, Utö och Nämndö
kapellsocknar, är ett pastorat, beläget vid
Saltsjön, 3 mil S. från Stockholm, och tillhör 2 kl.
konsist. Till socknen höra Gålön och en mängd
mindre öar mellan Wäsbofjärden i sydvest,
Mysingen i söder, och Dalaröfjärden i nordost.
Skärgården och hafsstranden är till betydlig del
bergländig, men omvexlar dock med ängar och
åkerfält. Rådande jordmånen är än lera, än
svartmylla, än sand. Näringarna äro åkerbruk,
ängsbruk med boskapsskötsel, skogsbruk och fiske m.
m. Kyrkan är gammal, byggd af gråsten och
tegel, med högt, spetsigt torn, samt ett grafchor
åt amiralen friherre Cl. Bjelkenstjerna och hans
ätt. Socknen eger en skola, grundad på
1800-talet, genom donation ifrån det här belägna Årsta.
Vid Jutskåre backe, nära Dref-viken (vid socknens
norra gräns), skola Danskarne en gång hafva
blifvit tillbakaslagne af ortens bönder. Betydliga
gårdar, utom Årsta och Sandemar (se dessa ord),
äro: Wendelsjö, 2 mtl. frälse-säteri, med qvarn
och såg, samt tillhörande skog, och underlydande
5 7/8 mtl., tillhörigt v. Beskow; Söderby, 1 mantal
frälse-säteri, med underlydande Täckeråker, 2 mtl.
frälse, med qvarn och såg, samt dessutom 3 1/8
mtl., tillhörigt Lönbohm; Hesslingby, 1 mtl.
frälse-säteri, med qvarn, tillhörigt Brehmer. Socknen
innehåller 77 5/12 förmedlade mantal, hvaraf 2 1/4
skatte, de öfriga frälse, till stor del under
säterierna. Folkmängden utgör 1,584 personer på en
areal af omkring 1 3/10 qvadratmil. Adr.
Stockholm.
Österplana, med Kjesta, eo socken i Kinna
härad, är belägen vid Wenern, på Kinnekulle, 2 mil
O.N.O. från Lidköping, och tillhör 3 kl. patr.
Säteriet Hönssäter (se detta ord) har patronaträtt
i socknen. Socknens jordmån är mest svart- och
sandmylla, blandad med klappersten. Åkerbruk
och stenhuggning, samt någon kalkbränning, idkas
af allmogen såsom binäringar, helst den
odlingsbara åkerjorden är tunn. Skogen är knapp, och
mulbetet svagt. Socknen innehåller 17 7/8 hemman,
med 690 inbyggare på en areal af 4,513
tunnland, hvaraf 10 äro sjöar och kärr. Adr.
Lidköping.
Österrunda, annex till Nysätra i Upsala län, är
beläget i Thorstuna härad, 2 mil N. från
Enköping. Jordmånen är dels mo- och sandjord, dels
i dalarna sandblandad lera, och hufvudnäringen är
åkerbruk. I norr finnes ännu någon skog.
Gårdar äro: Mjölkebo, 1/4 mtl. frälse-säteri, med Ryssjö,
2 mtl. frälse; samt Skattmansö (se detta ord), der
ett jernbruk, som likväl sedan år 1808 ej blifvit
begagnadt, äfvensom tegelbruk, äro anlagda.
Socknen innehåller 29 1/2 förmedlade hemman, med 648
inbyggare på en areal af 10,206 tunnland, hvaraf
580 äro sjöar och kärr.
Östersjön, en stor, med Nordsjön
sammanhängande, hafsvik, begränsad af Danmark, Tyskland,
Preussen, Kurland, Lifland, Ryssland och Sverige,
är 190—200 mil lång, 24—48 bred, och dess
arealrymd utgör, Finska och Bottniska vikarna
inbegripna, 2,750 qvadratmil. Dess ringa bredd,
vattnets djup, som öfverhufvud blott utgör 15—20
famnar, men på ganska många ställen knappt
hälften så mycket, de flacka Preussiska, och de mest
bergländta Svenska kusterna, framför allt den ofta
inträdande, af häftiga stormar åtföljda
ombytligheten i vindar, göra detta haf vådligt för sjöfarande,
ehuru dess vågor i och för sig sjelfva äro mindre
fruktansvärda än Nordsjöns. En kedja af öar
skiljer södra delen af Östersjön från den norra, eller
Bottniska viken. I nordost sträcker sig djupt in
i Finland Finska viken, och skiljer denna provins
från Estland. En tredje hafsvik är den Lifländska.
De s. k. Kurisch- och Frischehaff äro bugter vid
Preussiska kusten. Östersjöns vatten är kallare
och klarare än oceanens; det innehåller mindre
saltpartiklar, och isen hindrar årligen 3—4
månader skeppsfarten. Ebb och flod äro, liksom i
alla landomgifna haf, omärkbara, dock stiger och
faller vattnet tidtals, ehuru af andra orsaker,
serdeles i följd af det starka strömdraget genom de
tre sunden Öresund, Stora och Lilla Bält, till
Kattegat. Vid stormigt väder finner man på
Preussens och Kurlands kuster bernsten, som af vågorna
drifves till stranden. I Östersjön utfalla omkring
40 floder, hvaribland Newa, Düna, Warnow,
Trave, Eider, Peene, Oder, Wipper, Weichsel,
Pregel, Niemen, Dal- och Ångerman-elfverna m. fl.
i det norra, och massan af till större delen
obetydliga floder i det södra och mellersta Sverige.
Bland öarna i Östersjön äro följande de
betydligaste: Seeland, Fyen, Bornholm, Samsöe, Möen,
Langeland, Laaland, hvilka tillhöra Danmark; de
Svenska äro: Gottland, Öland, Hven i Sundet; till
Ryssland höra: Ålandsöarna, vid infarten till
Bottniska viken, och Dagö jemte Ösel vid Lifländska
kusten; samt ändtligen Preussiska ön Rügen.
Antalet af fartyg, som årligen inlöpa ur Östersjön i
Nordsjön, och ur denna i den förra, är ganska
betydligt, och utgör flera tusende.
Östersund, en uppstad på östra stranden af
Frösön, är säte för länsstyrelsen i Jemtland, och
sammanhänger genom en lång träbro med Frösön, der
länets trivialskola är belägen. Staden är anlagd
först 1786. Dess tomter äro omkring 70,
hvartill höra 34 tunnland åker, 95 tunnl. äng, samt
170 skog och utmark. Staden räknade år 1844
10 handlande, med 3 man betjening, samt 7 eller
8 handtverkare. Åkerbruk är stadens
hufvudnäring, och äfven fiske, ehuru föga betydande. I
kyrkligt afseende är staden ett annex under
Brunflo socken. Stadens egen kyrka är sammanbyggd
med rådhuset, och består i en sal af medelmåttig
storlek, med en gammal predikstol, som blifvit
hit transporterad från Brunflo kyrka. Altaret har
en oljetafla, som föreställer korsfästelsen.
Framför altaret står en föreläsningspulpet, ty
presterskapet i Brunflo håller endast hvar tredje söndag
gudstjenst i staden. På de båda söndagarna
deremellan läser en antagen föreläsare en predikan
utur någon postilla. I staden inrättades år 1809
en friskola, till hvars skolmästarelön pastorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
