- Project Runeberg -  Skånska Nationen före afdelningarnes tid (1682-1832) /
12

(1897) [MARC] Author: Carl Sjöström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väl, med kännedom om hans framstående egenskaper,
antaga att hans inflytande på vårt landskapsförbund ej varit
utan betydelse. Vid hans död utgaf nationen en grafskrift
öfver honom[1]. Om hans efterträdare Linnerius är mera
att säga. Då han tillträdde inspektoratet, var nationen ännu
icke svensk till tungomålet. En af hans första omsorger
såsom inspektor blef derför att lära sitt landskap svenska.
Han samlade sålunda nationen hos sig först och främst till
exercitia stili på svenska, hvilka han i allas närvaro rättade[2].
Man söker också på många sätt ådagalägga sin tacksamhet
för hans bemödanden. När han år 1692 återkom till Lund
efter sitt bröllop i Upsala, hedrades han med ett
gratulationsqväde, författadt af Johan Thomæus, som derför
belönades med två specier. Vid samma tillfälle gafs musik,
hvarmed man följande året äfven uppvaktade inspektors
maka. År 1697 voro landsmännen inviterade till fadder
vid hans dotter Elisabeth Margarethas dop och
representerades dervid af notarien, Andreas Schönbeck. Äfven några
år senare, 1702, vederfors nationen samma heder vid hans
dotter Helena Marias dop; erkänslan tog sig denna gång
uttryck genom en faddergåfva af två förgylda silfverbägare
på 40 lod.

En dryg utgiftspost var det s. k. honorarium, hvilket
här liksom i öfriga landskap ofta gafs som belöning åt
inspektor. Första gången handlingarna omtala en dylik
gåfva var år 1690, då han fick kontant 88 daler 23 öre, år
1698 bestod skänken af en silfverbägare till värde af 80
daler s:mt, år 1701 af ett »confectfat». En annan vankades
år 1710, bestående af sex förgylda silfverbägare och år 1716
utgjordes hedersgåfvan af fyra ljusstakar samt två ljussaxar
med fodral.

Äfven mot andra förmän och gynnare söka
landsmännen ådagalägga sin skyldiga vördnad. Den 22/12 1688
uppvaktades nationens förre inspektor Papke, som nyss
blifvit stiftets biskop, med musik, »honom dermed at
gratulera». En liknande hedersbetygelse fick han år 1692, efter


[1] Denna vållade åtskilligt bråk. Kostnaden uppgick till 25 d. 14
öre smt. Då E. Paterssons kuratorsredovisning skulle granskas vid ett
möte 4/3 1697, fordrade man att P. skulle skaffa »bevis och attest»
på att så mycket papper åtgått som var uppfördt, äfvensom att
boktryckaren fått den uppgifna arbetslönen. Kostnaden 1 daler för resan
till Malmö att köpa några böcker papper finner nationen vara onödigt
använda pengar. Tydligen var P. ingen persona grata för landsmännen.
[2] Weibull, anf. arb., sid. 131.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:13:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skn16-1832/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free