14 (Skånska Nationen före afdelningarnes tid (1682-1832))

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1697 att genom sorgdrägt och flor om hattarna visa sin
bedröfvelse öfver den lidna förlusten; vid ett möte 17/11
samma år uppdrogs åt herrar Delphin, Billing och Collin
att till begrafningsdagen i tryck skildra nationens känslor.
På hjeltekonungens födelsedag 17/6 1718 uppläste Rasmus
Trägårdh ett poem: »Herculis genuini XII labores seu acta
gloriosa augustissimi regis Caroli XII»[1]. Till tryckningen
bidrog nationen med 30 daler, mot det att den fick lika
många exemplar af skriften. Alla dessa kostnader togo
starkt på nationens kassa[2]. Den befans också rätt ofta i
ett torftigt skick, så att nationsbröderna fingo göra
sammanskott till en eller annan utgift. Stundom förekom den
obehagliga händelsen att kurator ej hade sina papper klara.
Då t. ex. år 1692 Petrus Swan skulle lemna kuratelet, enär
han utnämnts till kyrkoherde, kunde han icke redovisa för
kassan. Han måste derför ställa inspektors borgen, innan
han tilläts afresa till pastoratet.

Nationen hade under denna tid sina möten på olika
ställen i staden. Än samlades man på auditorium minus,
än hos biskopen eller hos inspektor, än i kyrkan[3] och än

[1] Att Carl XII särskildt i Lund hölls i stor ära hade sin grund
deri, att konungen tillbragte en tid af nära två år i
universitetsstaden. Härunder bodde han i prof. Hegardts hus, som, enligt Gjörwell,
ännu i midten af 1700-talet var »det bästa hus i staden» samt förenadt
med »en skjön trägård». Denna fastighet, som en gång egts af
bokhandlare Junghans och som efter Hegardts död öfvergick på hans måg
prof. Harmens, innehades år 1792 af dennes måg kammarherre Trolle.
På 1830-talet var general Clairfelt egare af densamma. Numera är den
högre allm. läroverket.
[2] Här meddela vi ett utdrag af nationens räkenskaper för år 1690:

	Daler	Öre
»Charta sigillata för en supplique	—	4.
Musikanten Magnus Ketler för then Music som skedde för
Herr Nya Inspectoris dörr	2.	—
Rabbi Christian Gotlieb bekom	4.	—
Tå Greffuen herr Carl Lindsköld bortreste, bekostadt på
papper och tryck-löön till versen	3.	6.
4 böcker papper till herr Cancellerens grafskrift	—	30.
Gossen som gick åt Werpinge efter papper	—	2.
Boktryckaren för sin omaak	2.	12.
Postpenningar för ett bref till Carlshampn till monsieur
Holmström, som var skyldig nationen	—	2.
En gosse, som blef sänd till Knästorp 2 ggr till monsieur Gemzæus	—	4.»

[3] Domkyrkan var vid denna tid att betrakta som universitetets
offentliga byggnad och dess anslagstafla var anbragt på en pelare å
densamma. Weibull, anf. arb., sid. 127.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 20:13:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/skn16-1832/0028.html

		Skånska Nationen före afdelningarnes tid (1682-1832) / 14 (1897) Author: Carl Sjöström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|