Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tolf speciekaroliner. År 1730 hade två studenter, en skåning
och en vestgöte, genom vådeld mistat böcker och andra
saker; nationen soulagerade den förre med 12, den senare
med 6 daler s:mt. År 1733 gafs åt »en fördrifven polsk
student eller prest» 1 d. 16 öre, år 1735 fick en af »de
Saltzburgska emigranterna» 12 daler och år 1737 förärades
åt handelsmannen i Malmö Sture, som genom eldsvåda och
sjöolyckor bragts i elände, ur nationskassan 15 daler.
Sedan Papke, i likhet med båda sina företrädare,
avancerat till biskop[1] och afsagt sig inspektoratet, skulle nationen
26/5 1739 välja hans efterträdare, hvartill enhälligt utsågs
historiarum professor arkiater Kilian Stobæus (1739—42).
Han föreläste gratis för nationen, år 1739 »historiam patriæ»
och år 1740 »in fontes historiæ». Vid en sammankomst
19/3 1740 undanbad han sig det honorarium, hvarom han
hört talas, enär han »intet ännu särdeles har kunnat tiena
nationen». Dock fick han 5/11 samma år en plat de menage,
som vägde 288 lod. Vid ett möte några dagar senare tackade
han för gåfvan. »Som han har ingen att sambla till, så
var det ock ganska onödigt at Nationen skulle härmed gordt
sig något besvär. Icke dessmindre, efter det nu är skedt,
så önskar han endast kunna vara Nationen till någon
behagelig tienst igen.» Detta är första gången inspektor haft
något att invända mot en frikostighet, som säkert ofta
kändes betungande för gifvarne. Stobæus, som var en behållen
man, behöfde ej dessa gengåfvor. Sin rikedom använde
han för öfrigt till att utöfva en ganska omfattande
hjelpsamhet, isynnerhet mot dem, som studerade medicin. Den
store Linné, som under sin studietid i Lund bodde hos
honom, erkände gerna i de varmaste ordalag sin förbindelse
till den ädle mannen. Nationen, som ej länge fick behålla
honom till styresman, visade på flera sätt sin tacksamhet.
I nov. 1739 orerades vid två olika tillfällen till hans ära,
af herrar Roth och Öhrlin.
Ett vigtigt beslut kom år 1739 på inspektors initiativ
till stånd. Nationen sammankom nemligen 23/11 angående
revision af stadgarna, hvarvid utsågs en lagkommission på
13 personer, »både seniorer och juniorer». De gamla lagarna
af 1682 hade länge befunnits otillfredsställande, fastän de
upphjelpts med ett och annat tillägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
