25 (Skånska Nationen före afdelningarnes tid (1682-1832))

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rectoris» Andreas Sahlberg, som skulle uti årligt arvode
hafva 12 d. s:mt[1].

Den 28/11 1774 afled professor Harmens och 10/12
var nationen, till ett antal af 57, samlad för att utse ny
inspektor. Valet föll på professorn i grekiska och
orientalspråk Petrus Munck (1774—94). Då nationen år 1779
skulle tillsätta biktfader efter Malmström, hade inspektor
erbjudit sig att öfvertaga befattningen. Häremot protesterar
vid ett möte 24/4 docenten Ziebeth på följande grunder,
1) hade inspektor lofvat att aldrig inblanda sig i nationens
omröstningar; 2) skulle inspektors flera vigtiga embeten ej
medgifva tid dertill; 3) vore det stridande mot
nationslagarna; och 4) skulle både inspektors och nationens
karakter och heder blottställas genom ett dylikt beslut. De djerfva
orden verkade: den 5/5 blef J. G. Callman biktfader. Men
ett par år derefter (1782) framkom inspektor ånyo med sitt
erbjudande. Nu hade Ziebeth lemnat universitetet och någon
opposition afhördes icke. Inspektor innehade sysslan till år
1788, ehuru det i sjelfva verket var domkyrkoadjunkten
L. P. Caërs († som kyrkoh. i Qviinge 1798), som mesta
tiden bestred göromålen. Vid sin afgång erhöll Caërs af
nationen en silfverpjes.

Inspektor emottog flera gånger hedersgåfvor af
landsmännen. Den första, år 1777, bestod af en plat de menage
af silfver, vägande 258 11/16 lod. Då år 1781 åter ett dylikt
honorarium skulle åvägabringas, tillkännagaf kurator att »det
meuble som han trodde bäst agréeras af inspektor vore en
carosse eller öfvertäckt vagn». En så besvärlig affär tyckes

[1] Senare var bibl. vaktm. Nils Persson Lundstedt nationspedell;
då han af ålder och sjuklighet afgick, lemnades uppdraget år 1788 åt
»Scholæ-gossen» Risberg, som qvarstod till 1791, då Löfgren trädde i
hans ställe. Samma år tillsattes som pedell hårfrisören Eggert Raser
(f. i Lund 1737; † 1811). Dennes efterträdare blef betjenten Johan
Hallongren (f. i Slättåkra 1796; † 1813), hvarefter antogs
skomakaregesällen Ola Friberg (f. i Saxtorp 1781; † 1838) och efter honom »vakt
mästaren vid maskin kammaren» Johannes Danielsson (f. i Unnaryd 1818;
† 1885). Den sistnämnde var en inom samhället vida känd
personlighet. För sina »herrar» från olika generationer bevarade han städse
ett lifligt intresse, som fått uttryck bland annat genom en
stipendiefond. Nationens siste vaktmästare blef målaregesällen Sven Johnsson
(f. 1863). Han bestrider samma göromål i de 5 nya nationerna.

Konkurrens afhördes förut icke vid besättande af tjensten.
Säkerligen var den ifrågasatte väl känd af inspektor, som utan svårighet
genomdref sin kandidat. Men då Danielsson valdes, var agitationen
betydlig. D. fick 54 röster, anat. vaktm. Hägglunds son 34, Vermlands
nations pedell Sven Pehrsson 20, vaktmästarne Lars Kjellman 4 och
Påhlsson 2 röster.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 20:13:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/skn16-1832/0039.html

		Skånska Nationen före afdelningarnes tid (1682-1832) / 25 (1897) Author: Carl Sjöström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|