Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jubileum 1863 donerade åt biblioteket. Beträffande dettas
tillväxt har antecknats att detsamma år 1830, då den första
tryckta katalogen utgafs, bestod af omkring 400 band. När
katalogens andra upplaga år 1842 utkom, innehöll det 900;
vid supplementets utgivande år 1849 hade ytterligare 400
band tillkommit. Den år 1856 tryckta katalogen upptager
bortemot 2,000 band och enligt 1886 års katalog bestod
biblioteket af omkring 4,500 volymer. Ett supplement till
katalogen utkom år 1894. Innevarande år, 1903, räknar
biblioteket omkring 6,000 band. Siffran hade varit betydligt
högre, om ej under de senare decennierna, särskildt före
tryckningen af 1886 års katalog, en stor del utslitna böcker
och dubbletter utgallrats. För flera af de mindre nationerna
hafva kostnaderna för underhåll af bibliotek känts
betungande. Derför begärde Blekingska nationen år 1898 och
Kalmar nation år 1901 att få mot inlösen ingå förening med
de skånska nationernas bibliotek. Detta medgafs under vissa
vilkor. Härefter benämnes biblioteket "Skånska nationernas
bibliotek, med hvilket Blekingska nationens och Kalmar
nations bibliotek äro förenade".
Den förste bibliotekarien var H. Reuterdahl. Då han
år 1835 lemnade sin post, beslöt nationen förära honom två
silfverljusstakar "som ett uttryck af nationens tacksamhet för
hans berömliga vård om dess boksamling". Stakarne, som
utgingo från Möllenborgs verkstad i Stockholm, kostade
382 rdr b:ko. Äfven efterträdaren E. Berling hyllades ofta
af nationen. Den 1 maj 1849 anställdes till hans ära en
sexa, hvarjemte ett honorarium öfverlemnades. På hans
graf uppreste nationen en ståtlig minnesvård, som aftäcktes
den 25 maj 1886.
I äldre tider hade man inga tryckta stadgar. Men de
upplästes ofta på mötena. Först år 1833 blefvo de tryckta.
Nya upplagor utkommo åren 1840, 1853, 1863 och 1874.
Om det sociala lifvet inom nationen nämna protokollen
föga. Stundom firades majfest, t. ex. åren 1841 och 1842,
det senare året å Helgonabacken i en der uppförd
brunnssalong, hvilken åren 1838—1845 ofta anlitades som festlokal.
År 1858 hade nationen ånyo samqväm på vårens första dag
och anordnade sedermera flera sällskapsspektakler.
Behållningen af det förra uppgick till 116 rdr 8 sk. och af de
senare till 383 rdr 40 sk. Af dessa belopp beslöt nationen
bilda en stipendiefond, hvaraf räntan skulle användas till
beredande af rum å Akad. föreningen för en nationsmedlem.
Namnet skulle blifva "Ljunggrenska fonden" och detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
