- Project Runeberg -  Om våra skogar och skogsfrågorna /
36

(1895) [MARC] Author: Axel Nikolaus Lundström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om våra skogar och skogsfrågorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I hög grad önskvärdt vore det äfven, om en del af den
föreslagna afgälden kunde användas till aflöning åt
skogsingeniörer, som skulle tillhandagå allmänheten med råd och
upplysningar om skogsvård, alldeles såsom länsagronomerna
biträda med råd åt landtbrukaren. Ty blefve vårt folk fullt
medvetet om, huru skogen bör skötas, så skulle denna
kunskap verka bättre än hvarje lagstiftning. Dessa
skogsingeniörer, som skulle undervisa befolkningen huru
markförbättringen borde företagas, kunde på samma gång ombesörja
kostnadsfri utsyning af all sådan gammal småskog, som för
skogsvårdens befordrande borde borttagas. Såsom vi nyss
anmärkte har man såsom skäl emot en dimensionslag anfört,
att stora massor af dylik gammal undertryckt småskog finnes
i Norrland och att förty utsyningen af densamma blefve för
kostsam. Användes nu en del af den ifrågasatta
exportafgiften till aflöning åt skogsingeniörer, som kostnadsfritt
för skogsägaren förrättade denna utsyning, så blefve denna
sida af skogsvården tillgodosedd, på samma gång som den
växtliga ungskogen genom dimensionslagen blefve skyddad.

Visserligen är vår kännedom om lagarne för våra
skogars utveckling ännu ganska bristfällig, och föreskrifterna
för deras skötsel måste därför stundom äfven blifva osäkra.
Men, såsom vi sett, äro de allmänna dragen af våra
skogars lif dock bekanta, så att den praktiske skogsmannen
eller skogsingeniören med målet för ögonen ej bör möta för
stora svårigheter i sitt arbete. Om många enskildheter råda
nog olika meningar, men med det intresse, hvarmed våra
skogsfrågor på de senaste åren omfattats, kan man hysa grundad
förhoppning, att fortsatta inom vårt land gjorda
undersökningar äfvensom anställda försök skola sprida mera ljus
öfver detta ämne och gifva oss en säkrare erfarenhet om
skogsvårdens billigaste och bästa arbetsmetoder. Dessutom
finnes möjlighet, att en skogsbiologisk försöksstation
[1]


[1] Då det kan vara af intresse att känna den riktning, i hviiken
denna försöksstation kommer att arbeta, meddelas här med uteslutande
af detaljbestämmelserna ett kort utdrag ur det för densamma föreslagna
reglementet:

1. Den skogsbiologiska försöksstationen i Norrland har till
uppgift att genom anställda försök utröna skogsträdens lefnadsförhållanden
och lagarne för skogarnes utveckling samt att utreda särskildt sådana
förhållanden, som äga betydelse för ett rationellt skogsbruk i Norrland.

2. För anställande af dessa försök äro till stationens disposition
ställda flera för ändamålet lämpliga mindre arealer skogsmark med olika
skogsbestånd, markbetäckning, fuktighetsgrad, läge, geologisk
beskaffenhet m. m., så belägna, att deras tillsyn och fredande ej möter större
svårigheter.

3. Dessa försöksområden skola vara inhägnade, såvida icke
annorlunda föreskrifves, och få å dem inga andra afverkningar eller åtgärder
företagas, än som för undersökningens utförande äro nödiga.

4. Försöken skola hafva till hufvudsaklig uppgift att utreda
afverkningssättets och markbehandlingens, fuktighetsgradens, dikningens,
eldens, betningens m. m. inflytande på olika föryngringssätt och tillväxt
och anställas efter den allmänna plan, som i mom. 5 angifves, samt efter
de föreskrifter, som på grund af lokalens säregna beskaffenhet för hvarje
enskildt fall finnas lämpliga.

5. Alla försök böra om möjligt anställas komparativt, så att
jämförelse med likartadt orördt skogsbestånd under hela försökstiden kan
göras, och bör arbetsmetoden sålunda genom noggranna kartläggningar,
vegetationsbeskrifningar, upptagna profytor, fotograferingar och
insamlingar af belysande naturföremål framvisa de successiva förändringar,
som skogen så väl af sig själf som genom människans inverkan undergår.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skogar/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free