Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sent vaknar hos många människor den
kärlekens brand, som förhärjar. Den kan komma, som
när underjordisk eld oförberedt bryter jordskorpan
och förbränner allt. Hvem vet, hvad som lurar
inom honom själf? Hvem kan säga före döden:
jag är, den jag är?
Aldrig hade Anders Johan, när han gaf sitt
löfte, tänkt, att det icke skulle kunna hållas. Aldrig
hade han läst eller hört om, att en sådan kärlek
fanns, hvilken människor icke kunna motstå. Detta
fick han i stället erfara med sig själf, och ingen
hade han, till hvilken han kunde tala om, hur han
led, och hur han kom att frukta sitt nya jag. Det
var icke längre en vän han sökte, ett stöd, som
han ville behålla. Han tänkte icke på sitt hem,
icke på sina barn. Fädernegården fanns icke längre
i hans tankar, och hvad han ville arbeta där eller
förkofra, hade han glömt, som om det aldrig funnits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
