Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Du har det allt svårt nu för tiden du, Janne,
sedan gumman dog.
— Jag har så, ja, medgaf Janne.
— Kvinnfolken är inte lätta att komma omsams
med, menade Lars Anders.
— De är inte det, nej, medgaf Janne.
— Det går ju an, om det är en hustru,
påstod Lars Anders. Hon flyttar inte så lätt, och
så ser hon till, att inte det, som hennes är, går
i pipen.
— Det är olika med det med, invände Janne.
— Det är så ja, medgaf Lars Anders. Men
pigorna är stört omöjliga. Och det säger jag
alltid till Brita Stina. Te hustru kan du gå an, säger
jag. Men gu, om jag ville ha dig till piga. För
aldrig toge du vara på mitt, men väl på ditt.
— Pigorna är inte nu som förr i världen,
insköt Janne.
— Gu är de ej, sade Lars Anders. De ska
springa efter kaffekoppen och dragspelet och
brännvinet med, om det kniper. Min lif, känner jag
inte jäntor, som tar kaskar värre än den värsta karl.
— Men arbetet skyr de, tyckte Janne.
— Du sa’ ordet, svarade Lars Anders. Men
då finns det ett knep. Man gifter sig med dem.
Ta en kvinna som piga först och sätt’na på prof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
