Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig alltid se, hur Anders Petter räknade och
tummade dem, stoppade dem på sig och gick.
Johan Agust ryste vid blotta tanken. Hvems
voro de pengar, som nu stodo på banken? Voro
de icke hans? Undan för undan hade han satt
in dem. Stora sköna kvitton hade han fått. I
de kvittona stod — ja, där stod just det, som
ingen behöfde sticka sin näsa i. Så hade det
blifvit, därför att han haft idéerna. Hvad hade
Anders Petter gjort? Gått omkring och gapat och
bara tagit emot. Var det mänskligt att få så mycket
pengar, bara för att skogen råkat växa på orätt
sida om fjärden?
Johan Agust bet ihop tänderna, gick för
hundrade gången in till sig, tog fram bankkvittona ur
chiffonjén, läste igenom dem, skref upp siffrorna
på ett par papper och adderade ihop tusentalen.
Så hade han gjort många gånger förr. Det blef
hvarken mer eller mindre, hur ofta han än räknade.
Men för hvar gång kände sig Johan Agust liksom
lugnare, därför att han räknat ånyo.
Hela dagen efter samtalet med Anders Petter
kunde Johan Agust emellertid icke få ro i sin själ.
När det blef eftermiddag, tog han därför mössan
på sig, satte rocken ofvanpå ulltröjan och gaf sig
på väg till byn, där Bertil bodde. Hvarför han
egentligen gick just till Bertil, kunde Johan Agust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
