Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smutsen. Detta var en cirkelgång, som var svår
att reda, och Sammel kunde ej heller reda den.
Mer och mer förtviflad blef hans belägenhet.
Nu blef han icke glad längre, när han drack. Han
blef rasande och vild. Det var ej muntra sånger,
han strödde kring sig, ej roande skämt längre, som
han lät spraka till dryckesbrödernas förlustelse. När
Sammel nu satte sig på sin vanliga plats vid
värdshusets bord, blef det tomt omkring honom. Ty
visste folk, att han satt där, kom ingen dit, och
fanns där folk, när han kom in, fick man annat
att bestyra, och Sammel fann sig då ensam på
platsen.
Då satt Sammel och diktade, och hans dikt
tog färg af hans eget lifs rysliga verklighet.
Därför satt Sammel ensam vid sitt bord, och när han
blef drucken, skrek han ut sitt elände, så att det
gaf eko öfver kobbar och skär.
Kom han någon gång i annat lynne, var han
därför också då ensam. Då gick han, sjungande
för sig själf, ned till stranden, till dess han fann
någon ledig båt, i hvilken han kunde sätta sig.
Där tog han plats vid rodret, och där kunde man
höra honom leka sjöman på Atlanten, som annars
endast barn kunna. Där satt Sammel och höll
rodret, hufvudet hängde ned, och blicken var skum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
