Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därmed gick Margareta ifrån sin man och sköt
på nytt fläskpannan öfver elden. Håkan satt och
såg på henne och undrade, om det var elden, som
vållade, att hon blef så röd. Men han sade endast:
— Bara du nu får, som du önskar, med den
pojken.
Därmed teg Håkan, och den sak, som afhandlats
mellan makarna, var afgjord. Men Håkan gick
länge i tankar öfver det underliga, att hustrun under
hela deras äktenskap haft en så svår sorg, som
han icke fått veta om. För honom var detta en
nyhet så stor, att han måste tänka på den länge,
innan han på allvar kunde förstå, att hvad hustrun
meddelat honom om sig själf, verkligen innehöll
den bokstafliga sanningen. Nog hade Håkan för
egen del alltid önskat sig en son, och nog hade
han mången gång känt det bittert, att hvad han
samlat och arbetat ihop, en gång skulle gå öfver
i främmande händer. Men förtviflan öfver denna
missräkning hade han aldrig känt, och att ett
främmande barn skulle kunna ersätta honom hans eget,
därom hade han aldrig drömt. När han nu tänkte
på gossen, som skulle komma, blef han själf i egna
ögon liksom äldre, och han motsåg denna händelse
med ett slags hemlig känsla af olust, som toge
han af fri vilja i sitt hus den, hvilken en dag skulle
undantränga honom själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
