Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gå, och han själf icke hade emot att följa en flicka,
erbjöd Per sig att ro henne.
När de så sutto i båten, såg Per för första
gången, hur vacker Tekla var. Mörkt hår hade
hon och ögon med långa fransar och stora pupiller.
Röd och hvit var hon på kinderna, och hennes
växt var smidig och stark. Ofta log hon, och då
lyste hennes hvita tänder fram bakom de röda
läpparna, medan ögonen blefvo dunkla, så att man
ej kunde se deras färg. Detta såg Per, när de
stego ned i båten. Sedan kunde han ej skönja
mycket. Ty det var halfskumt ute, ljust och dock
icke ljust, natt och dock intet nattmörker. Gul
och röd flöt himmelen samman med skogskanten,
och vattnet, på hvilket de rodde fram, lyste i dunkla
färger. Från kullen syntes, när de rodde förbi,
Utängens gård med ladulängorna mot himmelen.
Tyst och stilla låg den med det gröna från träden
liksom lagt samman med de mörka byggningarnas
tunga färg, och ur ett ensamt fönster blänkte skenet
från aftonrodnaden öfver den matta grönskan. Båda
sågo, hur vackert Utängen låg, men ingen sade
något. Tyst var det öfverallt, och omkring dem
reste sig stränderna höga. Granskogen stod så
vackert stilla mot vattnet och i den halfljusa dagern
skymtade tärnorna fram, flygande öfver vattnet med
tvära knyckar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
