Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iS FRANS . KEMPE
ensam icke kunnat utföra detta arbete. Den behöfde hjälp af
cellulosaindustrien, och denna har först på sistone uppstått i Norrland.
Den afverkningsmetod, jag ofvan skildrat, kan emellertid knappast
betecknas såsom sköfling, den var snarare en underlåtenhetssynd, framkallad
af omständigheter öfver hvilka hvarken industriidkaren eller skogsägaren
varit herre. Men verkliga sköfiingar, d. v. s. nedhuggande af unga
växtliga skogar," hafva äfven förekommit, och till dessa är industrien
visserligen icke utan all skuld, om än större delen däraf faller på de personer,
som hafva till lefvebröd att exportera mintimmer, egyptiska sparrar och
holländska småtimmer, samt framför allt på dem, som upplåtit sina skogar
till dylik sköfling. Man måste dock erkänna, att denna handtering i och
för sig ej är klandervärd. Gallringsvirke kan med lika rätt fä användas
till props, egyptiska sparrar etc., som till sulfit- eller sulfatved, och ej så
sällan torde det vara förmånligare att använda virket på förstnämnda sätt.
Men man har ej nöjt sig med gallringsvirket, man har afverkat allt som
fanns, både det växtliga och det oväxtliga,1 och så sker ännu, om äfven
efter skogslagens af 1905 tillkomst fröträd kvarlämnas. Att nedhugga
växtliga unga skogar, ibland sådana af förvånande växtkraft, är dock en
afverkningsmetod, som icke ur någon synpunkt kan försvaras. Träd, som
hålla 5 à 6 tum vid brösthöjd med årsringar af Va à Va cm., borde
sannerligen få kvarstå, ej minst ur ekonomisk synpunkt. Men många bestånd
af sådan skog hafva nedhuggits. Och denna sköfling, som börjat efter
själfva kusten, har på de sista åren sträckt sig efter järnvägar och
flottleder till allt större delar af landet. I Norr- och Västerbotten, där mera
effektiva skogslagar finnas, är ju sköflingen jämförelsevis liten, men äfven
där nedhugges växtlig skog, icke till export på utlandet — så skulle
åtminstone ej få ske — men till husbehof, framför allt till ved, som
användes dels inom, dels utom länen. Till sist må nämnas, att
afverknings-metoderna naturligtvis skifta efter en hvar skogsägares uppfattning. De
variera sålunda från den mäst konservativa hushållning till den mäst
slösaktiga, och följden blir att man på samma trakter kan få se urskog, som
varit huggfärdig i årtionden, och kalmark, där växtlig ungskog stått.
Om vi 1111 af det föregående skulle söka bilda oss en föreställning i
stort om Norrlands skogar, så finna vi genast, att deras utseende måste
vara i hög grad skiftande.
1 Med oväxtliga träd menar jag sådana med, praktiskt sedt, afstannad tillväxt eller
så trögt växande, att de böra lämna plats för en ny generation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
