- Project Runeberg -  Skogshushållning i Norrland /
18

(1909) [MARC] [MARC] Author: Frans Kristofer Kempe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iS

FRANS . KEMPE

dock i allmänhet nöjaktiga plantor och ungtallar. Sådana .kan man ock
få se, där föryngringsluckan varit af jämförelsevis större omfång och fri
från äldre träd. Tallens existens på våra torraste och mest myllfattiga
marker är sålunda visserligen försvårad, men icke förtviflad. Vi få vara
tacksamma för att dylik af eld utpinad mark öfverhufvud taget kan bära
någon skog alls. Täta och kraftigt växande bestånd kunna vi icke vänta
oss, förrän myllbildning ägt rum.

Ju rikare marken är, desto bättre växer tallen och den förekommer
i alla lägen.

Hvilken roll fuktighetsgraden spelar för tallen, är näppeligen ännu fullt
utrönt. Visst är dock att den lättare än granen kan undvara fukt, men
också fördraga mer fukt än denna. Det förra framgår däraf att granen
på våra torraste marker ej kan utväxa till träd, hvilket däremot, såsom
ofvan nämnts, tallen gör; det senare däraf att tallen på de försumpade
markerna står sig vida bättre än granen, som reagerar omedelbart efter
för-sumpningens inträdande, samt däraf, att på otillräckligt dikad myr
tallen-växer någorlunda, men granen icke kan trifvas.1 Och ute på den
rena-odikade högmossen kan tallen, som ofvan nämnts, dock existera, hvilket
för granen är omöjligt. Fuktighetsgraden synes sålunda för tallen ej vara
af alltför stor betydelse, men för granen är den däremot mycket
betydelsefull, för att icke säga afgörande. På lagom fuktig mark växer granen
bäst och, om blott fuktighetsgraden är lämplig, synes äfven den kunna
växa på nästan hvilken mark som helst. Så har jag sett den växa
ganska tillfredsställande på obetäckt sand vid hafsbrynet, beroende däraf att
den med sitt rotsystem lyckats nå grundvattnet. Den växer också vida
bättre på myllfattiga kalkhaltiga marker, än på sandhedar. Förklaringen
torde vara den, att kalken, som vi veta, binder fuktigheten.2

Som vi finna, uppdrager fuktighetsgraden en viss gränsskillnad
mellan tallens och granens förekomst å våra skogsmarker. De torraste
markerna och sådana, där fuktigheten är för stor för granen, men icke för
tallen, äro förbehållna för den sistnämnda, men dessa marker äro också
i sitt nuvarande skick de sämsta. Och på all annan mark har tallen att
upptaga kampen med granen. Vi skola nu se, huru denna strid kan
komma att gestalta sig, och i hvad mån människan kan reglerande ingripa.

1 Ett bevis för att torrläggning af myr varit tillräcklig är just att granen trifves cch
skjuter fart.

- Mången anser förklaringen ligga däri, att särskildt granen skulle hafva stort behof
af kalk. Obestridligt är emellertid att mycket vackra granbestånd förekomma på
kalkfattig jord; behofvet synes således lätt kunna fyllas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skoginorrl/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free