- Project Runeberg -  Skogshushållning i Norrland /
28

(1909) [MARC] [MARC] Author: Frans Kristofer Kempe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iS

FRANS . KEMPE

med går bättre, ty betandet gör mindre skada, ju större hygget är. Idén
att små föryngringsytor samt skyddsbälten (s. k. kulisser) äfven vid
kulturer äro nödiga för snabb återväxt är kanske en kvarlefva från den tid, då
vi kritiklöst hämtade all vår kunskap i skogsvård från Tyskland. På de
vida nordtyska slätterna, där jordmånen består af lättrörd sand och intet
vindskydd finnes från något håll, äro skyddsbälten och små
föryngringsytor fullt befogade, men de sakna hvarje förutsättning på våra kuperade
marker, och vi ha ej heller sett, att våra hedland ha någon benägenhet
att förvandlas till flygsandsfält.1

Samma afverkningsmetod, som gäller för de öfveråriga skogarna,
måste äfven användas för dem af tallens marker, där gran, som saknar
utvecklingsmöjligheter, vanligen med tillhjälp af förutgången tallafverkning,
undanträngt tallen med påföljd att all, eller så godt som all, tall nu saknas.
Denna mark måste sedan besås med tall. Finnas till fröträd dugliga tallar,
böra dessa gifvetvis bevaras.

Mellan nyssnämnda ledsamma granskogstyp och de verkliga
granskogarna eller de äkta barrblandskogarna finnes emellertid en mängd
mellanformer, och den mark, som upptages af dessa, är särdeles omfattande.
En gång i tiden har denna mark burit uteslutande tall, nu finnas jämte
tallen större eller mindre mängder gran. Man skulle kunna kalla denna
typ för oäkta barrblandskog, t}’ granen har på denna mark icke samma
berättigande som tallen. I vissa fall har den ingen rätt alls att finnas
där och då må man söka utrota clen; i andra och säkerligen de flesta fall
har den däremot ett större eller mindre existensberättigande vid sidan af
tallen, och där så är, bör målet vara att få förhärskande tallbestånd med
underväxt af gran. På clessa marker kan granen ej uppnå timmerdimension
eller behöfver allt för lång tid därtill, men däremot kan den uppnå
masse-vedsdimension inom rimlig eller fullt normal tid, och den utfyller mången
lucka i tallbeståndet. Men den bör skarpt efterhållas. Sålunda bör clen
afverkas som masseved, och man måste se till att vid afverkningen af
denna skogstyp tillräckligt stora luckor för tall föryngring erhållas. På
marker upptagna af dylika bestånd kan traktblädning af gran och de

1 Härmed har jag visserligen icke velat förorda stora kalhyggen; jag anser
blott, att där skogen är af sådan beskaffenhet, att den icke kan stå längre utan risk att
förfaras eller vindfällas, så skall man icke, som de flesta skogsmän vilja, göra hyggena
små, med påföljd att, innan föryngring kommit och anses tillräckligt skyddad, stora
mängder träd ramlat. Jag vill blott, att vi skola hämta lärdom af skogens historia, och den
visar oss, att vackra skogar uppkommit på mycket stora kalytor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skoginorrl/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free