- Project Runeberg -  Skogshushållning i Norrland /
40

(1909) [MARC] [MARC] Author: Frans Kristofer Kempe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iS

FRANS . KEMPE

den sistnämnda. Af detta skäl bör man dröja med byggesrensningen till
dess man kan se, hvilka plantor, buskar och smärre träd, som äga rätt att
lefva kvar.

Tiden härför varierar efter jordmån och läge. Är jorden god eller
läget soligt, visar det sig inom några år, hvad man kan behålla och hvad
som bör borttagas. Ar jorden af sämre beskaffenhet eller läget mot norr,
måste man dröja längre, kanske 8 à io år.

Då hyggesrensning verkställes, borttagas alla vanvuxna eller hopplösa
individer af tall eller gran eller, där tallen ensam har rätt att existera, all
gran. Om på de torra och magra markerna markbetäckningen öfvergått
till härledd form, d. v. s. utgöres af blåbärsris och husmossa, kan granen
i allmänhet på rimlig tid utväxa till massevedsdimension och bör då icke
utrotas.

Där björken förekommer så rikligt, att den hindrar föryngringen af
barrskog, bör den borttagas. För att förekomma uppslag af björk bör den
dock rundbarkas oeh stå en sommar, innan den afverkas. Men det är icke
nödigt att utrota all björk, ty sparsamt inblandad är den mera till nytta
än till skada för de uppväxande barrträden. Björken ger form och skydd
åt barrskogen, och dess blad göda marken.

Då man ser de stora massor af björkplantor, som förekomma i våra
hj 7g’gen, förledes man lätt att tänka, dels att de härstamma fran
kvarlämnade björkar samt att dessa därför böra nedhuggas, dels att denna rika
tillgång på björkplantor skall bli särdeles hinderlig för barrskogens
för-yngring. Men björkens frön sprida sig synnerligen lätt. Björkplantorna
härleda sig därför ej blott ifrån de kvarlämnade träden, utan i lika hög grad
från angränsande skogsbestånd; och den, som närmare studerat i hvad
mån björkplantorna hindrat återväxt af barrskog, skall finna att, därest
föryngring af barrskog kommer i tid, björkplantorna förvisso icke göra
någon nämnvärd skada. Björkens utveckling från planta till buske går
nämligen ingalunda fortare än granens eller framför allt tallens. Att
björken i alla fall, då tiden kommer, måste efterhållas, skall framhållas i
ett senare kapitel.

Ej heller spridda aspar äro afsevärdt hinderliga för barrträdens
föryngring, men de uppslag, som bli en följd af deras afverkning, äro
däremot höi?st besvärande för densamma. Man har förordat rundbarkning- af

o o

asp på hygget, och teoretiskt är denna åtgärd synnerligen tilltalande, enär
roten härigenom borde beröfvas allt sitt öfverskott på näring. Men tyvärr
visar erfarenheten, att rundbarkning icke hjälper; uppslagen komma ändock;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skoginorrl/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free