Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSHUSHÅLLNING I NORRLAND
13
fält, vare sig detta är hägnadt eller icke. Detsamma förekommer också
på utdikade och besådda myrar.
Men får, getter, kor och hästar äro icke plantornas enda fiender. På
våra sandhedar åstadkomma utan allt tvifvel renarna en mycket stor skada,
ej blott därigenom att de afslå tallplantornas toppskott och med sin krona
afskafva de yngre trädens bark utan äfven •— och framför allt —
därigenom att de förtära de grå lafvarna, den första grunden till den
blifvande myllbildningen. Genom sina årliga besök på de norrländska
sandhedarne fördröja de till skogsmannens förtviflan dessas utveckling till det
bättre. Såsom ett gynnsamt fall måste anses, att utvecklingen fördröjes
blott 20 à 30 år; i de flesta fall fördröjes den vida längre. Och på de
trakter, där endast äldre fröträd funnits, kan skadan i sanning blifva
svår-botlig. i\fven älgen är en af de norrländska skogarnas fiender. Den långa
.snörika vintern och bristen på annan föda gör, att han företrädesvis vänder
sig till ungtallen. På en helt liten fläck har jag räknat ett femtiotal af
älg förstörda ungtallar. Fjällemlar hade vintern 1906/07 lefvat öfver i
södra Västerbotten och starkt förökat sig under påföljande sommar. Vid
besök i dessa trakter befanns, att lemlarna å kulturfälten på vintern förtärt
■de toppskott, som nått öfver snön, och att vackra tallplantor på utdikad
myr vissnat, i följd af att lemlarna afgnagt deras rötter. Såväl lemlar som
harar förtära föröfrigt de späda plantorna.
Att under ofvan angifna förhållanden odla skog är ganska
tålamodsprövande, och funnes i Norrland endast normalt växande skogar och ville
man på dessa tillämpa afverkningssätt, som icke nödvändiggöra kultur, så
borde denna helt säkert icke förordas. Men nu är det tyvärr så, att stora
delar af Norrlands skogar innehålla mängder af oväxtliga träd eller t. o. m.
blott sådana. För att efter afverkning af sådan skog skaffa snabb
återväxt, äro kulturer ofta nödiga, och om än större delen af plantorna
förstöras, får man dock icke förtröttas. Viktigast äro-gifvetvis kulturer på
sådana hyggen, där inga dugliga fröträd funnits att tillgå, alltså efter
afverkning af öfverårig skog eller af den lafbehängda gran, som intagit
tallens mark. För att gynna tallen behöfves i många traktblädade skogar
därjämte hjälpkulturer. Äfven den torrlagda myren bör besås; härom
vidare längre ned.
Man har hittills i Norrland nästan uteslutande användt rutsådd. Detta
såddsätt torde dock vara mindre lämpligt i de trakter, där betandet ej kan
hindras. Det förefaller nämligen, som om de bara såddfläckarna rent af
skulle attrahera kreaturens klöfvar. Skäl vore därför måhända att öfvergå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
