- Project Runeberg -  Skogshushållning i Norrland /
44

(1909) [MARC] [MARC] Author: Frans Kristofer Kempe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iS

FRANS . KEMPE

till strecksådder samt att förlägga dem på upphöjningar i marken — dock
ej på tufvor med stenunderlag —, invid stubbar eller med ett ord så, att
största möjliga skydd erhålles för plantorna. Sådden blir härigenom mera
oregelbunden, men blott föryngring erhålles, får man underkasta sig denna
olägenhet. Strecksådden skulle ock medföra den fördelen, att markens
fuktighetshalt ej nedsättes, hvilket däremot är fallet med rutsådden.
Gro-ningsmöjligheten skulle således ökas genom strecksådd, hvilket på mera
torra marker är af stor betydelse. Genom strecksådd undvikes äfven
upp-frysning.

Jag nämnde ofvan, att äfven utdikad myr bör besås; man vinner
härigenom tid. Dess besåning är också jämförelsevis enkel och billig. Man
kan nämligen på myr med fördel använda bredsådd, och med lämpligt
såningsinstrument kan en man, när myren har tillräckligt stor utsträckning,
beså ända till IO hektar om dagen. På torrlagd myr — och endast på
sådan bör sådd företagas — kan och bör äfven granfrö användas och en
blandning af s/s gran- och Vs tallfrö torde vara lämplig.1 Granen har
nämligen den allra största framtid på våra myrar och endast på dem kunna
vi i Norrland våga hoppas få se någon motsvarighet till södra Tysklands
primära granskogar, d. v. s. så täta bestånd, att all lefvande
markbetäckning omöjliggöres. Då grobädden å myr är fuktig och därför synnerligen
lämplig — det synes ofta som om hvarje frö skulle gro — behöfves ingen
större kvantitet frö per hektar. Min erfarenhet är att Va kilo är fullt
tillräckligt. Sådderna torde helst böra utföras på senhösten, sedan första snön
kommit, i hvilket fall man ser, hvar fröen falla. Härigenom vinnes att
ingen del af myren blir obesådd, men heller ingen besådd* tvenne gånger.
De resultat, som hittills erhållits af sådder på torrlagd myr, ha varit
särdeles uppmuntrande och med den begränsade kvantitet frö, som finnes att
tillgå, blir man frestad att företrädesvis beså den. I hvarje fall
uppkommer sådden vida bättre på myr än pä fast mark. Framtiden får utvisa,
huruvida de uppkomna plantorna utvecklas och förkofras eller icke. Att
många komma att dö är mycket sannolikt, men om äfven endast V3 skulle
lefva och förkofras, torde resultatet bli fullt tillfredsställande. Bäst torde
sådderna lyckas på mer eller mindre förmultnad myr, bevuxen med starr
eller mossa, sämre på hvitmossemyr, därest man icke lyckats att fullt torr-

1 Då det låter tänka sig, att de torra försomrarna i Norrland äro den hufvudsakliga
anledningen till de dåliga resultat, kulturer med frö från södra Sverige visat, så borde
försök med sådant frö göras på utdikad myr, hvilken äfven under den torraste sommar håller
tillräcklig fukt. Lyckas detta försök, skulle därmed mycket vinnas; man kunde då reservera
allt ortens lrö för sådder på fast mark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skoginorrl/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free