Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSHUSHÅLLNING I NORRLAND
13
lägga den, men sämst på de myrar, som delvis stått under vatten och å
hvilka i följd häraf efter utdikning bara fläckar uppstått. Såsom Docenten
Hesselman uppvisat, komma nämligen plantor å dessa fläckar att uppfrysa.
Försök att undvika denna fara hafva gjorts, men äro ännu af för färskt datum
för att man på dem skulle kunna grunda någon åsikt. I hvarje fall bli dessa
fläckar till sist täckta af mossa, och därmed är vidare uppfrysning utesluten.
Äfven å försumpad utdikad skogsmark bör bredsådd användas. Denna
metod är nämligen användbar öfverallt, där ett fuktigt mosstäcke finnes.
Svagt försumpade marker böra besås samtidigt med att torrläggning
äger rum.
Gallringar och ljushuggningar.
De allra flesta af Norrlands skogar hafva aldrig erhållit behöflig ans
och vård. Striden för tillvaron med åtföljande kraftförbrukning har
obehindradt fått fortgå. Mari <en har salunda aldrig lämnats möjlighet till den
alstring, den verkligen han åstadkomma.
Den själfgallring, som naturen åstadkommer, går ock mycket
långsamt. Följden häraf är, att vi äfven i våra växtliga skogar ha mängder af
träd, hvilkas tillväxt är ringa eller rent af försvinnande, ehuru de äro i
den ålder, att de borde växa som bäst. Ett ingripande är alltså nödvändigt.
Vid gallring bör man utgå från den synpunkten, att hvarje träd får
så mycket ljus och så mycken näring, som det behöfver för att utveckla
hela sin växtkraft. Får den regeln ej gälla, åstadkommer gallringen ej
den nytta, som den borde. Men härvid är att iakttaga, att barrträden
behöfva mindre ljus, ju rikare marken är, och omvändt mera ljus, ju
nä-ringsfattigare den är. På den goda jordmånen bör därför gallringen göras
mindre skarp än på den magra. Vidare bör man bemärka, att tallen har
större ljusbehof, än granen, På mark af samma beskaffenhet bör därför
tallen gallras skarpare än granen. Att på förhand och utan föregående
studium af jordmån och bestånd fastslå den procent af virkesförrådet, som
bör uttagas, är icke riktigt. Den kvantitet, som bör uttagas, är helt och
hållet beroende af ofvannämnda allmänna synpunkter samt af beståndets
täthet och slutenhet.
För att kunna rätt utföra en gallring behöfvas stor vana och
erfarenhet. Äfven när skog är så långt kommen, att den börjar gallra sig
själf och sålunda markerat de träd, som i första rummet böra afverkas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
