- Project Runeberg -  Skogshushållning i Norrland /
50

(1909) [MARC] [MARC] Author: Frans Kristofer Kempe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iS

FRANS . KEMPE

len af den skogsmark, som ligger väster om kulturgränsen, är sålunda
fortfarande delvis okänd. Och vid afvittringarna upptogos som
impedi-raent ej blott kala berg, sjöar, vattendrag, myr etc., utan äfven på många
ställen vida arealer skogsmark, blott därför att denna mark för tillfället ej
var skogbärande eller i föryngringsstadiet. Det verkliga ytinnehållet af
skogsmarken i oskiftade byar är sålunda ej heller kändt. Detsamma är
förhållandet med de allmänna markerna. Mig veterligen har aldrig någon
uppmätning af skogsmark där ägt rum; man har nöjt sig med
approximativa beräkningar. Under dessa omständigheter måste såväl ofvannämnda
siffra för skogsområdet, som den reduktion af vissa angifna procent, som
kommittén gjort för impediment å detta område, sakna tillförlitlighet. Ett
misstag på i o °/0 eller en eller annan million hektar vore mycket förlåtligt.

För att erhålla den årliga produktionssiffran måste man emellertid
känna icke blott arealen skogsmark, utan äfven hvad denna mark bär och
alstrar. Äfven härför har Skogskommittén lämnat siffror, som dock torde
hafva varit ännu svårare att finna. Under det tillväxten å vissa marker
är ingen eller så godt som ingen, är den god och understundom hög å
andra, och då kommittén saknar all kännedom om storleken af de marker,
där dessa i afseende på tillväxten så varierande bestånd förefunnos, så
måste det hafva varit mycket vanskligt att bestämma de af kommittén
uppgifna medeltalen.

Om man i ett gifvet moment visste ytinnehåll, kubikmängd och
växtkraft för ett hvart af de i anseende till ålder, löfskogsblandning, slutenhet,
läge, jordmånsförhållanden, fuktighetsgrad etc. i det oändliga skiftande
barrskogsbestånden — hvilket väl är otänkbart —, sä skulle man
förde norrländska barrskogarna kunna erhålla en fullt exakt
produktionssiffra, men endast för det momentet. Om ett år skulle den börja variera
och efter 20 år skulle rop på revision höjas. Böra stora kostnader
nedläggas på ett dylikt arbete och hvilken vore vinsten?1 Skulle ej
Norrlands skogar vinna mer på att en sund afverkningspolitik och
riktiga afverkningsmetoder infördes, att ny mark bereddes för skogsbörd,

1 Låt oss antaga, att undersökningar verkställas i unga ogallrade tallbestånd och
att produktionen visar sig öfverhufvud vara exempelvis i kbm. per hektar samt att
samma resultat erhålles i björkblandade yngre tall- och granbestånd. Dessa undersökningar
läggas då med afseende å dylika skogar till grund vid uppbyggandet af den allmänna
pro-duktionssiffran för Norrland. Emellertid gallras tallbeståndet och björken aflägsnas med
på-iöljd att produktionen om io—15 år utvisar 2 kbm. eller mer. Hvilket värde ha
undersökningarna under dylika förhållanden? Vida värre är dock, att man icke alls känner den
areal, som upptages al’ dylika bestånd. Den är en fullkomligt obekant storhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skoginorrl/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free