- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
21

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PÀ BJÖRNJAKT BLAND LAPSKA HÖGFJÄLLEN. 21
det var åttonde gången, detta! — med sin expresstudsare på
helspänn och lappen Nia tätt i hälarna med björnspjut och
bloss, och vid det han da såg en otymplig skugga röra sig
i cirklar längst in i hålan till vänster, afsköt han det skott,
som blef nalles slutliga hane — — — ett tungt fall, några
ilskna brummanden, snart följda af rosslingar med det fram-
frusande blodet, nådde den käcke jägarens öron; så blef allt
tyst. Blosset hade slocknat vid skottet, och då Nia strök eld
på en tändsticka för att betrakta situationen, låg på blott en
alns afstånd framom Nid en gulbrun massa, som ej rörde på
sig trots lappens spjutstötare — det var nalle, som var dödad,
ändtligen dödad.
Den lyckosamma utgången rapporterades genast till jakt-
kamraterna, och snart återkastade fjällväggarna ett lustigt eko
af hornsignaler, dånande hurrarop och smattrande gevärs- och
revolverskott. Från de vid Vittjatjåkkos fot kring kåtan spridda
jägarne, hvilka ledsnat på det i deras tanke lönlösa postandet
och längesedan återvändt till lägret, besvarades dessa våra
segeryttringar med en gevärssalva. Så gjorde lappen fast sin
kastsnara 0111 nalles hals, hvarpå vi halade och drogo af alla
krafter hela bunten — i hidets mynning visade sig snart ett
kolossalt stort hufvud med lyckta ögon och efter hand, sedan
den starka, snodda sentömmen fiere gånger sprungit af, hela
den gulbruna, lurfviga pälsen af vårt präktiga byte. Det var
en äldre hane, en riktig hedersknyffel, som vi efter ej mindre
än tio timmars väntan och mer än vanligt spännande jakt
blifvit herrar öfver. Att nu begifva sig tillbaka till högkvar-
teret var fullkomligt befogadt, hvarför vi hastigt lassade på
oss vapnen och andra medförda saker samt anträdde nedstig-
ningen i rask takt utför de tvära branterna — det gick till
och med så raskt ibland, att man höll på att stupa på näsan.
De, som ej vågade gå eller litade på sin förmåga att kunna
hejda farten genom att af alla krafter streta emot i backarna,
akte därför helt gemytligt ner öfver skaren på det kroppsparti,
hvarmed en vis försyn utrustat människan för just dylika
eventualiteter. Alen nalle skulle naturligtvis med också! Han
blef hjälpsamt nedfirad vid sidan om vår stig och tills vidare
lämnad invid en björkbuske, som skulle stödja krabaten och
hindra honom att ramla vidare ner utför fjället — ofvan oss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free