- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
31

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I S K O G A R N A K R I N G P O L C I R K E L N . 31
tecken till att han flyttar sig längre ut mot grenspetsen och
står i beråd att flyga, fördubblar han sin vaksamhet och skju-
ter vid första tillfälle sin lodbössas enda lilla hagel genom få-
gelns kropp. Järpen är ganska allmän i denna socken. Kul-
larna hålla att börja med till i den snåriga granskogsmar-
ken, där löfträd växa, men efterhand draga de ut i storskogen
och vistas gärna under förmiddagarna på öppna, sollysta
hyggestrakter, där de i skvgd af något vindfälle eller en timmer-
skate ligga och "bala sig" i sanden. Längs efter älf-, bäck-
och åstränder samt i de sanka anhangen mellan myrarne och
torrare terräng träffar man ofta ensamma äldre järpar, som
dock äro nästan omöjliga att komma åt, enär granarna på
dylika växtplatser bruka stå öfverhöljda af skägglaf. Såsom
bekant snylta dessa lågt stående växtformer på våra skogs-
träd, hvilka de stundom lyckas att delvis eller helt och hållet
dräpa — detta i synnerhet på syrlig’ mark, som är ogynnsam
för barrträdens utveckling och fortkomst.
Under förmiddagens lopp vandrade jag rätt vida omkring
i byaskogen och lyckades därvid erhålla en rätt tyngande till-
ökning till fågelbördan i jaktväskan. Bäst jag gick på en
slingrande fästig, hörde jag nämligen ett hetsigt skall af hun-
darna och så ett tungt, brakande tjäderflog — ögonblickligt
hukade jag mig ner och såg då en tjädertupp svänga fram
mellan träden bort mot en väldig bjälkfura i en mosslagg,
dit hundarna följde honom. Här träade krabaten, hundarna
skällde "ståndskall1,1, och jag lät benen gå undan fram till
platsen, där jag dock under några sekunder höll inne med
skottet på grund af det lustiga motiv, som tedde sig för mina
ögon. Där stod Tsjappes upprätt emot stammen med ögonen
lystet fästade på ett parti af kronan — ibland gaf han till ett
ilsket skall, hvarefter han med tungan hängande ut ur mun-
nen nyfiket rekognoscerade grenverket; där stod Hassu ett
stycke ifrån, viftade med svansen och skällde sig hes i ifvern
— ett tag sprang han fram och nafsade i öfversvallande jakt-
lust åt sig ett stort stycke bark från trädstammen. Nu lät
jag emellertid skottet gå, och tjädern ramlade ner, slog af
torrgrenar under farten, dunsade i marken, så att kvistar och
strån yrde, och miste den sista resten af lif mellan Tsjappes1
sylhvassa tandgårdar. Hassu ville också bita i fågeln, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free