- Project Runeberg -  På skogs- och fjällstigar : jaktskildringar från nordligaste Västerbotten och Lappland /
45

(1894) [MARC] Author: Hugo Samzelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I S K O G A R N E K R I N G P O L A R C I R K E L N . 45
väl flera sådana tillfållen, da han röjde ovanlig snabbhet och
skicklighet i den ädla skjutkonsten. Detta synes mig1 an-
märkningsvärdt ej minst därför, att Nid nyligen för blodför-
giftning blifvit opererad i vänstra handens ringfinger, hvilket
ännu ej var fullt äterställdt och dagligen måste skötas om
med jod och binda. Det var för öfrigt en fatal historia denna:
Nid hade setat och ätit grafvad sik i ett nybygge en dag och
därvid råkat få in någon vätska från siken i en öppen kvissla
på fingret, som sedan blef svårt angripet samt vållade både
långvarig smärta och allsköns olägenhet.
Efter att omkring fjorton dagar hafva sysslat i grann-
skapet af byn Marsjärv med dess härliga eko mot Vänsberget
och dess vida träsk med skaror af ’"haf-år" (sjöorre), som
lyckades freda sig för manspillan trots allt vårt smygande
bakom höhässjorna, styrde vi kurs mot Saivetskölen, där
Gellivare, Råne och Öfverkaliks socknars rålinjer samman-
löpa. 1’årt långa, onekligen pittoreska följe drog under mycken
möda öfver hit och tog in i hemmanet Dokkas, af folket
själft äfven kalladt Kaliks-Dokkas (till skillnad från Råne-
Dokkas) eller Rikti-Dokkas efter namnet på den nybyggarlapp,
som här slagit sig ner. Färden var besvärlig nog, ty terrän-
gen var svår och företedde nästan uteslutande ansenliga höj-
der och stora sanka myrar, bland hvilka vi särskildt lade
märke till den försvarligt långa Vildrensmyren. Karlarna
knogade och svettades i backarne likasom ute på de ospån-
gade myrarne, där nästan alltid någon klef ner sig till all-
män munterhet för truppen. Alla hade vi höstoppade pjäksor
på fötterna, somliga stöflar, andra skor, d. v. s. längre och
kortare pjäksor. "Befälet" ståtade i nedkådade jaktrockar,
medan åter de andra lagt rockarna under bördorna och gingo
i skjortärmarne — eljest voro vi väl lika trasiga och smut-
siga stigmanstyper hela bunten. En bar det långa, tunga
bleckfodralet till kartorna i näfverbindsel öfver ryggen, tre
eller fyra buro fullastade kontar med allehanda packning, de
öfriga sina matväskor af skinn med kaffekokaren eller en stek-
panna fastremmad där ofvanpå. Själfva förde vi gevär på ar-
men, skjutväska på ryggen och staf i handen. I en lång
gåsmarsch slingrade tåget på detta sätt fram genom vildmar-
ken: främst sprungo hundarna, så kom vägvisaren eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 03:55:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/skogsfjall/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free